Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Det visar en ny studie om ungdomars valdeltagande 2018 och ungdomars egna tankar om att delta i val, som av statsvetarna Ali Abdelzadeh och Erik Lundberg från Högskolan Dalarna skrivit på uppdrag av myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF).
– Vi har undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan förklara skillnader i deltagande. Samtidigt förmedlar studien ungas egna röster om att delta i val och vad man kan göra för att påverka deras vilja att delta i val, säger Ali Abdelzadeh.
Rapporten är den första studien i sitt slag som har redovisat valdeltagandet bland samtliga röstberättigade ungdomar mellan 18–25 år i Sverige. Den visar bland annat att:
- ungdomar röstar i något lägre utsträckning än befolkningen i övrigt
- unga kvinnor röstar i något högre utsträckning än unga män
- unga utrikes födda röstar i lägre utsträckning än inrikes födda
- valdeltagandet ökar i takt med högre utbildningsnivå
- det finns tydliga skillnader inom kommuner i ungas valdeltagande.
Valdeltagande i olika kommuner
I rapporten finns en sammanställning över hur valdeltagandet för unga i åldrarna 18–25 såg ut i alla kommuner 2018. Se sista sidorna i rapporten:
Resultaten i korthet
Valdeltagande efter sociodemografiska faktorer
- Nästan 85 procent av unga mellan 18–25 år deltog i riksdagsvalet 2018, vilket är något lägre än motsvarande siffra för hela den röstberättigade befolkningen i Sverige (87,2 procent).
- Kön. Valdeltagandet är högre bland unga kvinnor jämfört med unga män. Detta gäller samtliga val och årskullar (18–25 år). I riksdagsvalet var det 87,1 procent av kvinnorna som röstade, vilket kan jämföras med 82,1 procent bland männen.
- Ålder. Valdeltagandet är som högst bland de allra yngsta, 18–19-åringarna, och avtar sedan i åldrarna som direkt följer.
- Födelseland. Utrikes födda har ett lägre valdeltagande jämfört med inrikes födda. Valdeltagandet är även lägre bland personer med utländsk bakgrund, det vill säga personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
- Utbildning: De ungas valdeltagande varierar såväl med den egna som föräldrarnas utbildningsnivå. En längre utbildning samvarierar med ett högre valdeltagande.
- Högskolebehörighet. Behörighet till högre studier samvarierar med valdeltagandet. I riksdagsvalet 2018 röstade drygt 93 procent av unga med behörighet till högskolan och nästan 85 procent bland dem utan högskolebehörighet.
- Sysselsättningsstatus. Förvärvsarbetande ungdomar röstade i större utsträckning än ej förvärvsarbetande ungdomar. I riksdagsvalet röstade 88,3 procent av de försvarbetande jämfört med 81,3 procent av de ej förvärvsarbetande.
- Upplåtelseform. Valdeltagandet var högst bland dem som bodde i äganderätt/ bostadsrätt och lägre bland dem som bodde i hyresrätt.
- Civilstånd. Valdeltagandet är högre bland ogifta än bland dem som är gifta. Skillnaden kvarstår även vid kontroll av andra bakgrundsvariabler.
Valdeltagande efter kommun- och områdestyp
- Högst valdeltagande hade Lomma kommun i såväl riksdagsvalet (93,4 procent) som i landstings-, och kommunfullmäktigevalen (91,8 respektive 92,1 procent).
- Generellt sett förekommer det inte några större skillnader mellan kommungrupperna. I riksdagsvalet var valdeltagandet bland unga högst i pendlingskommuner nära storstäder (87 procent) och lägst i landsbygdskommuner (79,9 procent).
- Det finns dock tydliga inomkommunala skillnader. Södertälje kommun har störst inomkommunal variation i riksdagsvalet bland unga i åldern 18–25 år, följd av Malmö och Göteborg.
- Det finns även en tydlig samvariation mellan olika områdestyper och valdeltagande. Resultaten visar att i områden med stora socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1) röstade en lägre andel unga i de allmänna valen, jämfört med unga i andra områdestyper.
Olika faktorers relativa betydelse
De enskilda faktorernas inverkan på valdeltagandet kvarstår även när påverkan från andra variabler kontrolleras för eller konstanthålls. Påverkan av utbildningsnivå blir dock något högre när andra faktorer inkluderas i analyserna.
