Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Ali Abdelzadeh och Erik Lundberg forskar och undervisar inom statsvetenskap på Högskolan Dalarna. De har skrivit kapitlet Det demokratiska utanförskapets geografi i rapporten Demokratin och delaktigheten.
– I den här rapporten vill vi belysa i vilken mån och på vilket sätt ett demokratiskt utanförskap finns i Sverige. Vi gör det genom att rikta blicken mot några för demokratin grundläggande beteenden och attityder, såsom politiskt deltagande, social tillit och politiskt förtroende, säger Ali Abdelzadeh, lektor i statsvetenskap på Högskolan Dalarna.
Sverige är på många sätt en stark demokrati. I det senaste riksdagsvalet deltog 87,2 procent av de röstberättigade, vilket placerar Sverige på en femteplats i Europa. Men det finns stora variationer i landet. Till exempel deltog 93,9 procent av de röstberättigade i Lomma kommun i riksdagsvalet 2018 jämfört med 72,8 procent i Haparanda – en skillnad på drygt 21 procentenheter. Till detta ska läggas en haltande integration, ökad socioekonomisk boendesegregation och ekonomisk ojämlikhet.
– Sammantaget är det en ganska bekymmersam bild av Sverige som framträder med en ökad politisk ojämlikhet och en välfärdsstat som inte riktigt förmår att svara upp mot grundläggande behov i alla delar av befolkningen, säger Ali Abdelzadeh.
Demokratiskt utanförskap
På senare år har termen ”demokratiskt utanförskap” kommit att användas allt mer i den offentliga debatten. Det finns inte en vedertagen definition av ett demokratiskt utanförskap, varken inom forskningen eller i samhällsdebatten. Det kan handla om allt från ojämlikheter i demokratisk delaktighet bland olika befolkningsgrupper och i de allmänna valen, till att vissa människor eller grupper varken känner sig hörda eller delaktiga i demokratin.
I riksdagsvalet 2018 röstade 95 procent av alla med eftergymnasial utbildning, jämfört med 80 procent av personer med förgymnasial utbildning. I samma val röstade 90 procent av alla inrikes födda, medan motsvarande siffra bland utrikes födda var 74 procent.
- När vi studerar valdeltagandet utifrån olika demografiska och socioekonomiska faktorer såsom kön, ålder, födelseland, utbildningsnivå och inkomst, blottläggs tydliga skillnader. Vi ser också stora variationer mellan områdens olika socioekonomiska förutsättningar. Till exempel, vi ser att de som bor i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar har högre social tillit, högre förtroende för olika samhällsinstitutioner och högre framtidstro, jämfört med de som bor i områden med socioekonomiska utmaningar, säger Ali Abdelzadeh.
Ta del av rapporten här:
Det demokratiska utanförskapets geograifi, på webbplatsen Vår demokrati
Den 15 mars deltar Ali Abdelzadeh på konferensen Demokratin 100 år – en framtidsdag som arrangeras av kommittén Demokrat 100 år.
Demokratin 100 år – en framtidsdag, på webbplatsen Vår demokrati
