Anders Persson

Personlig presentation av Anders Persson

Docent historia
Historia Institutionen för kultur och samhälle
Fil dr
Historia Institutionen för kultur och samhälle
Universitetslektor historia
Historia Institutionen för kultur och samhälle

Jag undervisar i historia och historiedidaktik på grund- och ämneslärarprogrammen. Min forskning har både varit riktad mot utbildningshistoria och ämnesdidaktik. Jag sitter i Insynsrådet för Statens historiska museer (SHM) och ingår i redaktionskommittén för tidskriften Utbildning & Demokrati.

Nämnder

Ledamot i utbildnings- och forskningsnämnden

Utskott och kommittéer

Ledamot i utskott för granskning av utbildning

Bakgrund

Under åren 1999-2011 arbetade jag som lärare i historia och samhällskunskap på en gymnasieskola i Västmanland. Därefter har jag, med undantag för min doktorandanställning vid Umeå Universitet (2012-2017), varit anställd på Högskolan Dalarna. I min avhandling undersökte jag vilka innebörder som den förra läroplansreformen (LGr11) kom att få för lärare som undervisade historia i den svenska grundskolans mellanår. Efter disputationen 2017 har jag bl.a. medverkat i två internationella forskningsprojekt, tre regionala PUD-finansierade fou-projekt, och ett VR-finansierat projekt om kontroversiella samhällsfrågor i högstadiets SO-undervisning. Jag har varit lärosätets representant i tankesmedjan HUMTANK, och var under åren 2020-2023 ordförande för Historielärarnas förening (HLF) i Sverige.

Forskning

Sedan disputationen har jag både ägnat mig åt utbildningshistorisk och samtida ämnesdidaktisk forskning. De dryga tjugotalet texter jag skrivit spänner över olika typer av skolformer (folkskolan, folkskoleseminarier, grundskolan åk 4-6 och 7-9, och gymnasiet), flera olika skolämnen (historia, samhällskunskap och geografi), samt flera olika typer av material (t.ex. lärar- och elevintervjuer, klassrumsobservationer, samtida och historiska läromedelstexter, övningsuppgifter, och andra typer av historiska undervisningsmaterial). I de flesta fall har jag emellertid närmat mig frågan om vad kunskaper i historia (och andra samhällsorienterande ämnen) kan vara. Både ensam och tillsammans med andra forskare, har jag däruti också försökt fördjupa mig i spänningsfältet mellan kunskap betraktad som något förutgivet, eller som något som, i en mer livsvärldsfenomenologisk mening, blir till i mötet mellan någon och något. Påfallande ofta har jag kommit att återvända till min avhandlingens centrala tema: vad är en lärare och vad kan historisk kunskap vara - om skolans kunskapsuppdrag inte enbart förstås som något på förhand givet?

Publikationer