Träindustrin

Den enkätundersökning som gjordes 2000/2001 bland niondeklassare i Avesta och Rättvik väckte intresse för att se över arbetens attraktivitet inom träbranschen. Under åren fram till och med 2006 har en hel del saker genomförts. De större områden som berörts kan beskrivas utifrån fem olika frågeställningar.

1. Vad gör timringsarbete attraktivt?

2. Hur ska en timringsplats inomhus utformas så att den blir attraktiv?

3. Hur kan fler elever lockas till träutbildningar?

4. Hur kan rekryteringar till träföretag förbättras?

5. Hur kan systematiskt arbetsmiljöarbete införas på träföretag och hur påverkas arbetenas attraktivitet?

Projektet redovisades som en doktorsavhandling 2007

Vad gör timringsarbete attraktivt?

Inom timmerhusbranschen, som har en stor del av sin verksamhet i Dalarna, uppmärksammades behovet av arbetskraft i början på 2000-talet. Flertalet av timmermännen började närma sig pensionsåldern och en risk sågs för att det hantverksbetonade yrket skulle dö ut. Samtidigt bedömdes det finnas stora möjligheter till att öka försäljningen och produktionen, om välutbildad arbetskraft kunde rekryteras. Branschen ville rekrytera yngre och såg det som nödvändigt att flytta arbetena inomhus och övergå till maskinell tillverkning.

En ettårig utbildning i hantverksmässig timmerhustillverkning, Tillverkning av timmerhus, startades upp i Rättvik och Tema Arbetsliv genomförde en femårig studie av timringsarbetets attraktivitet.

Eleverna på de fyra första utbildningarna följdes i olika omfattning . Deras syn på arbetets attraktivitet och deras inträde i branschen efter utbildningen dokumenterades. Eleverna tyckte att timringsarbetet till stor del motsvarade deras önskemål av ett arbete. Det var många saker som bidrog till att göra arbete med tillverkning av timmerhus attraktivt och de saker som flest angav var:

Praktiskt arbete genom att vara skapande, arbeta med händerna och hålla på med ett hantverk.
Timringskonsten som ett hantverk och kulturarv.
Kombinationen av fysisk aktivitet och praktiskt arbete med problemlösning och tänkande.
Arbetet är fritt på många vis.
Det blir fina hus och bestående resultat.
Att jobba utomhus.
Att jobba med trä.

Elevernas värdering av timringsarbete förändrades under och efter utbildningen. I början av utbildningen var det flest elever som ansåg att deras önskemål av arbete skulle uppfyllas vid arbete med tillverkning av timmerhus. I slutet av utbildningen hade värderingen av det framtida timringsarbetet sjunkit ungefär till den nivå som senare blev en realitet. Eleverna tyckte att timringsarbete var attraktivare ett år efter utbildningen än direkt efter utbildningen.

Knappt ¾ av eleverna (årgång 1 och 2) var verksamma som timmermän inom ett halvår efter utbildningen. De flesta hade varit anställda och några hade starta och drev egna företag. Två år efter utbildningen var så gott som alla intresserade av att timra yrkesmässigt i framtiden och de som inte redan startat egna företag funderade på att göra det. Sammanfattningsvis ville de tidigare eleverna i framtiden timra yrkesverksamt med hantverksmässig tillverkning av timmerhus, gärna som egna företagare.

För att locka och behålla nya timmermän behöver de områden som eleverna såg som attraktiva förvaltas, utvecklas och marknadsföras. Därtill behöver det fysiska arbetet underlättas för att undvika belastningsskador och en hälsosam fysisk belastning erbjudas. Det är också viktigt att stötta de nyutbildade den närmaste tiden efter avslutad utbildning så att de kan bli yrkesverksamma. Detta stöd kan ske i form av kortare eller längre anställningar, deltagande i nätverk, mentorskap osv.

Hur ska en timringsplats inomhus utformas så att den blir attraktiv?

En grupp av timringsföretag i Rättvik bestämde sig för att prova tillverkning inomhus. De hyrde en lokal i ett industriområde och i samma byggnad hade den nystartade ettåriga utbildning i hantverksmässig timmerhustillverkning, Tillverkning av timmerhus, sin produktionslokal. I ett utvecklingsprojekt, 2001-2005 identifierade de blivande och de erfarna timmermännen tillsammans med forskare olika aspekter som varierade mellan inomhus- och utomhusarbete samt sökte lösningar som kunde leda till attraktivare inomhusmiljöer.

Under utvecklingsprojektet gjordes mätningar av buller, ljus och damm, samt påverkan av olika manuella redskap. Lokalerna utrustades med traverser och ljuddämpande platter. I olika omfattning provades olika metoder och lösningar, t ex en manuell kärra för transport av timmer. Många diskussioner fördes om hur lokalerna skulle kunna förbättras ytterligare, men utrymme fanns inte för att realisera alla idéer.

När samma typ av arbete, hantverksmässig tillverkning av timmerhus, utfördes inomhus jämfört med utomhus påverkades arbetets attraktivitet. 15 av 22 dimensioner inom arbetsförhållanden, arbetsinnehåll och arbetstillfredsställelse påverkades både positivt och negativt, se tabell.

Upplevd förändring i arbetets olika områden när hantverksmässig tillverkning av timmerhus flyttar inomhus:

Upplevd förändring	Arbetsförhållanden	Arbetsinnehåll	Arbetstillfredsställelse
Positiv		Fysisk aktivitet Förtrogenhet Praktiskt arbete	Erkänsla Resultat Status
Både positiv och negativ	Adekvat utrustning Fysisk arbetsmiljö Lokalisering	Arbetstakt
Negativ	Arbetstid Företaget Relationer Social kontakt	Handlingsfrihet
Ingen förändring	Ledarskap Lojalitet Lön	Tankearbete Variation	Eftertraktad Stimulans

Förändringar inom ett område påverkade andra områden. Till exempel ansågs de upplevda förändringarna avseende lokalisering, fysisk arbetsmiljö och adekvat utrustning påverka effektiviteten i arbetet. Den upplevda ökade effektivitet påverkade i sin tur arbetstakt och erkänsla positivt.

Få timmermän hade en tydlig åsikt om var de vill timra, det fanns både för- och nackdelar med båda alternativen. Majoriteten av timmermännen ville timra både inomhus och utomhus, med inomhusarbete framförallt under vinterhalvåret. Dessutom fanns de som enbart ville timra utomhus.

Om arbetet ska ske inomhus behöver det finnas timringsarbete året runt. Vid inomhusarbete behöver timret vara torrare. Följande saker ansågs önskvärda vid timring inomhus:

En yta på ungefär 25 x 40 meter för att få plats med både timmerhus och timmer inne.
En takhöjd på 5-7 m och stora portar (ca 5 x 5 meter) så lastbil kan köras in och 1,5 plans hus färdigställas.
Om virke förvaras utomhus ska det vara under tak och luftslussar finnas för att förhindra drag vid intag av timret.
Högt placerad belysning i taket så att den ej begränsar lyft- och bygghöjd.
Flera fönster samt riktiga tak och väggar som är målade och fräscha.
En jämn temperatur inom intervallet 5-15 grader.
Några ansåg att golvet skulle vara av betong eller asfalt, medan andra föredrog trägolv. En fördel med trägolv är att om verktyg tappas i golvet förstörs inte dess egg.
"Gödselrännor" i form av fördjupningar i golvet som täcks med plåtar. Vid städning tas plåtarna bort, spån och mindre träbitar kardas ner i rännorna och transporteras ut med en "gödseltransportör".
Utsug för trädamm, framförallt från cirkelsågar.
Lyftanordningar som täcker lokalens hela yta och så högt placerade att 1,5 plans hus kan byggas. Det behövs en travers till varje hus och traverserna måste placeras så att de inte kolliderar med varandra. Som lyfthjälpmedel att fästa i traverserna kan olika förekommande lyftklor, klämlyftar och lastband användas.
Minska ljudnivån som upplevdes som besvärande och varierade mellan olika typer av verktyg. Vikten av att underhålla verktyg uppmärksammades, vilket inte bara påverkar exponeringen av buller utan även av damm och vibrationer. Även val av verktyg har betydelse och cirkelsågar som har klingor med större och färre tänder rekommenderas för att minska dammängden.
Bättre och kraftigare elkedjesågar eftersöktes.

Hur kan fler elever lockas till träutbildningar?

I början av 2000-talet såg träbranschen i Dalarna behov av att erbjuda attraktiva arbeten för att trygga dåvarande och framtida arbetskraftsbehov. Utbildningar har en viktig roll för att få fram kompetent ny arbetskraft, men inom träsidan såg det inte så bra ut. Den problematiska situationen för träbranschen kan beskrivas i några punkter.

Medelåldern är hög hos arbetskraften inom tillverkningsindustrin i Dalarna, en av de högsta i landet.
10 – 11 000 personer behöver ersättningsrekryteras fram till år 2015 inom tillverkningsindustrin p.g.a. pensionsavgångar.
De närmsta åren är antalet ungdomar som träder in på arbetsmarknaden färre än antalet avgångar i länet.
Antalet elever på industriprogrammets gren trä har i hela landet minskat med 63 procent på fem år.
Gymnasieskolorna i länet ser problem med vikande elevunderlag till industriprogrammets gren trä.
Arbetsmiljön är viktigast för företagen att förbättra för att industrin ska bli attraktivare.

Inom att...projektet, gjordes delvis tillsammans med projektet Tillväxt Trä som drevs av Industriellt Utvecklingscentrum (IUC) Dalarna, aktiviteter för att hantera denna problematik. Möten hölls med representanter från företag och skolor, inventeringar av förekommande utbildningar i Dalarna gjordes, intresseområden hos företag och utbildningsanordnare inventerades och diskussioner fördes i yrkesråden kopplade till gymnasiets träutbildningar.

Några tänkbara åtgärder för att minska på rekryteringsproblematiken inom träbranschen är att:

Förbättra arbetsmiljön på träföretag – vilket bl a gjorts genom att införa systematiskt arbetsmiljöarbete (TräSAM)
Se elever från andra gymnasieutbildningar än träutbildningar som tänkbar arbetskraft – t ex elever från el- och datautbildningar
Ökad kontakt mellan skolor och företag – sker bl a genom yrkesråd och praktikplatser – vilket leder till:
- Höjd kvalitet på utbildningarna
- Eleverna får praktisera i skarpt läge
- Fortbildning för lärare
- Branschen får inflytande i utbildningen
- Reklam för branschen
- Företagens rekrytering underlättas

Genom ökade kontakter mellan skola och företag framkom att företagen kunde påverka eleverna att intressera sig för fler ämnen i utbildningen eftersom det var kunskap som efterfrågades hos den blivande arbetskraften.

Hur kan rekryteringar till träföretag förbättras?

Redovisningen av den enkätundersökning som gjordes 2000/2001 bland niondeklassare i Avesta och Rättvik väckte intresse hos träföretagen. Bland annat framkom att arbetsmiljön var det område som ungdomarna lyfte fram som viktigast för företagen att förbättra för att göra industriarbete attraktivare. Inom att...projektet, delvis tillsammans med projektet Tillväxt Trä som drevs av Industriellt Utvecklingscentrum (IUC) Dalarna, anordnades möten och seminarier med träföretag samt parterna i träbranschen.

Under dessa möten framkom bland annat följande synpunkter och funderingar om branschen.

Träbranschen är anonym och har dålig klang.
Det är stor skillnad på verksamheterna inom träbranschen. En grupp företag förutsätter träkunnande bland personalen och det är ofta mindre företag såsom snickerier. För den andra företagsgruppen är inte träkunnandet så viktigt, utan personalen ska kunna hantera styrda maskiner.
Stämmer gymnasieutbildningarna överens med företagens behov?
Det är få tjejer inom träbranschen.
Vuxna som vill ha jobb på hemorten är tänkbar arbetskraft och då kan företagsförlagd utbildning vara aktuellt.
Det gäller för företaget att vara attraktivt och att jobba med att vara fortsatt attraktiv.
Kan personalpool vara intressant för att klara rekryteringsbehoven och för att kunna behålla personal vid försämrad orderingång?

Men inte minst konstaterades att sämre erfarenheter från ett företag, t ex en allvarlig arbetsplatsolycka, påverkar hela branschens image. För det enskilda företaget räckte det inte med att själv arbeta för att skapa attraktivare arbeten. Det sågs därför som viktigt att involvera fler företag.

Under vintern 2003/2004 kontaktades 59 träföretag i Dalarna för att uppmärksamma och informera dem. Därtill samlades information in för fokusering av framtida utvecklingsarbete avseende attraktivitet, arbetsmiljö, säkerhet och utbildning. Det var stor variation i företagens önskemål och synpunkter. Nedan anges de områden företagen såg som mest angelägna.

Det behövs ökad kontakt mellan företag och skola, främst gymnasieskolan men även högskolan.
Arbete med arbetsmiljöfrågor. Olika former av stöd efterfrågades.
Träffar med andra företag för att knyta kontakter och bolla idéer med andra i likande situation.
Utbildningsfrågor av olika slag.
Insatser för att förändra småföretagens villkor.

Av de 47 företagen som ställde upp på intervju använde sig 27 av företagshälsovård och 23 arbetade med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). 20 av dem var intresserade av att få hjälp med att starta SAM, vilket ledde till ett projekt kallat TräSAM. (Länka)

Hur kan systematiskt arbetsmiljöarbete införas på träföretag och hur påverkas arbetenas attraktivitet?

Att arbeta med arbetsmiljöfrågor lyftes av träföretagen som ett angeläget område för att kunna erbjuda attraktiva arbeten. De företag som vid inventeringen 2003/2004 önskat hjälp med att införa systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) erbjöds delta i TräSAM. Från Tema Arbetsliv var syftet att praktiskt prova och utvärdera TräSAM-metoden samt att undersöka hur arbetets attraktivitet förändrats.

Fem företag valde att delta i projektet som innehöll delarna genomförande av SAM, konsultstöd och revision. TräSAM-metoden består av ett utbildningsprogram som involverar alla anställda på företaget. Metoden visade sig ha ett högt innehåll av engagemangs och motivationsskapande egenskaper, samt innehålla många framgångsfaktorer som små företag behöver i sitt arbetsmiljöarbete. Framgångsfaktorer var t ex att:

Många är delaktiga
Dialog mellan företagare och anställda
Involvering i verksamheten
Anpassning till småföretagens sätt att arbeta
Hjälp till självhjälp
Intermediärer (kunskapsförmedlare) som medverkar på företaget

TräSAM-projektet var lyckat och alla företag nådde målet SAM-status 3 (SAM fungerar). Alla företagen gjorde en arbetsmiljöpolicy, genomförde skyddsrond/checklista samt startade arbetsmiljöträffar. Därtill hade fyra av företagen delegerat arbetsmiljöuppgifter och gjort skriftliga rutiner.
Under den period som TräSAM genomförts hade arbetenas sammantagna attraktivitet ökat enligt drygt en tredjedel av de anställda och knappt hälften ansåg att den sammantagna attraktiviteten var oförändrad. Förändringar av olika kvaliteter av attraktivt arbete upplevdes i olika omfattning på de olika företagen. Företaget med mest upplevda förändringar hade säkerställda förändringar för 51 % av kvaliteterna, övriga företag hade förändringar för 28, 23, 11 respektive 0 %. I samtliga fall innebar förändringarna en ökad uppfyllelsegrad efter TräSAM, dvs. fler ansåg att respektive påstående stämde bättre.

Den kanske positivaste effekten var att de anställda hade höga intentioner för att i framtiden verka för en god arbetsmiljö på företaget.

Diagram över andel som hade intentioner att arbeta för en god arbetsmiljö

Senast granskad: 20 december 2022