Pågående projekt

De kunskaper som är aktuella ligger inom det arbetsvetenskapliga området med fokus på följande punkter:

• utveckling av arbetsplatser som upplevs som attraktiva för anställda och arbetssökande
• ökad säkerhet inom arbetslivet
• Projekten har sin utgångspunkt i behov som identifierats inom arbetslivet och kan innefatta såväl mindre satsningar till enskilda företag eller organisationer som fleråriga FoU-projekt i samverkan med andra högskolor och forskningsinstitutioner.

Omstruktureringar i besöksnäringen i spåren av covid-19: konsekvenser för individer och arbetsmiljöer

Den dramatiskt snabba utvecklingen av coronapandemin våren 2020 drabbade världens arbetsmarknader mycket hårt: miljontals anställda sades upp från sina anställningar eller tvingades gå ner i arbetstid och löner. I syfte att undersöka pandemins effekter på svensk arbetsmarknad fokuserar detta forskningsprojekt på företags omställningsprocesser med korttidspermitteringar och uppsägningar som följd och hur detta har påverkat individer och arbetsmiljöer inom besöksnäringen, det vill säga den del av svensk arbetsmarknad som drabbats särskilt hårt.

Forskningsprojektet består av tre delstudier: (1) Omställning och individuella konsekvenser för uppsagda med både visstids- och tillsvidareanställning, (2) Omställning och psykosociala arbetsmiljökonsekvenser för kvarvarande anställda, inklusive personer som kortidspermitterats, och (3) Omställning och lokala partsrelationer med fokus på samverkan och lärdomar inför framtida personalinskränkningar.

Projektet förväntas bidra till utvecklingen av socialt hållbara omställningsprocesser när det gäller frågor om stödstrukturer, partsförhållanden, arbetsmiljö och hälsosamma arbetsplatser.

Projektet är ett samarbete mellan Arbetsvetenskap och Turismvetenskap. Projektet är finansierat av AFA Försäkring och  pågår 2020-2023.

FEMINA-projektet

I projektet medverkar sju länder: Sverige, Norge, Rumänien, Italien, Spanien, Grekland och Nederländerna. Alla dessa länder står inför samma utmaning - Hur kan vi få fler tjejer och kvinnor inom högteknologiska branscher och stärka kvinnligt entreprenörskap?   

Region Dalarna är en av flera partners i Interreg Europé projektet FEMINA, ”Lead partner” är Arezzo Innovation, Italien. Interreg Europe stödjer erfarenhetsutbyte mellan regioner för att förbättra regionala policies och program och möjliggör spridning av nya arbetsmetoder och modeller. Projektets övergripande och långsiktiga mål är "Jämställdhet inom högteknologiska sektorer med effekt inkluderande tillväxt och regional konkurrenskraft". Det övergripande målet bryts ned i tre delmål som följer olika teman, vilka är att:

• Stärka kvinnligt entreprenörskap.
• Stärka anställning och karriär inom högteknologiska SME:s.
• Stärka genusdimensionen av innovation.

Genom Femina-projektet förväntas Region Dalarna få ny kunskap och inspiration för att utveckla innehållet i kommande programbeskrivning för Norra Mellansveriges regionala fond, åtgärd 1 "Forskning, utveckling och innovation" i syfte att uppmuntra ett mer resultatgivande arbete med jämställdhet i ERUF-projekt

Projektet sker i samarbete med Arbetsvetenskap och avslutas tidigast våren 2021.

Säker hästnäring

Hästnäringen idag brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet med flera utmaningar, såsom hög olycksrisk, tungt manuellt arbete, långa arbetsdagar och oklara gränser mellan arbete och fritid. Projektet är en fortsättning på projektet nedan och skall bidra till att öka berördas kunskaper om hur arbetsvillkor och faktorer på arbetsplatsen inverkar på hälsa och säkerhet samt hur dessa kan påverkas gynnsamt. Det övergripande syftet är att skapa kunskap om hur ett långsiktigt förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete praktiskt kan integreras och vara kontinuerligt fungerande inom hästnäringen med fokus på ridskolor och travstall.

I projektet som ska genomföras i samverkan med branschorganisationer inom hästnäringen och arbetsmarknadens parter ska ett antal relevanta ridskolor och travstall väljas ut för en interventionsstudie. Metoder som kommer att användas är enkätundersökningar och kvalitativa studier såsom, riskbedömningar, observationer och fokusgrupper.

Projektet förväntas generera utvärderade metoder som ökar motivation för och kunskaper om arbetsmiljöarbete, anpassade till branschens förutsättningar. Resultatet förväntas bidra till att det systematiska arbetsmiljöarbetet inom näringen förbättras avsevärt, vilket bidrar till en bättre fysisk och psykisk hälsa inom yrkesgruppen, färre arbetsolycksfall och mindre sjukfrånvaro samt förbättrad lönsamhet och produktivitet inom hästnäringen. Arbetsplatserna blir mer attraktiva, vilket gör att yrken inom hästnäringen kan få en ökad status och det blir därmed lättare att hitta och behålla kompetent personal.

Projektet är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och RISE. Projektet är finansierat av AFA Försäkring och pågår 2020-2023.

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg

Forskningen ska fokusera på att öka arbetets attraktivitet och förbättra arbetsmiljön i hästnäringen, framförallt på ridskolor och i travstall. Målet är att tillsammans med hästnäringen utveckla metoder och verktyg för ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete.

Det förväntade resultatet är att forskningen om arbetsmiljön ska bidra till att förbättra den fysiska och psykiska hälsan inom yrkesgruppen och på sikt även ge förbättrad lönsamhet och produktivitet.

Bland annat ska forskarna genomföra en omfattande enkätundersökning om Attraktivt Arbete.

Projektet är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna, RISE och Hushållningssällskapet Sjuhärad. Projektet är finansierat av Stiftelsen Hästforskning. Projektet pågår 2018-2021.

Här kan du läsa om resultatet från en undersökning om attraktivt arbete i rid- och travstall. Broschyr: Attraktivt arbete i stallet

 

2017-2019

Stoffenmanager

Implementering av internationellt etablerad metod för minskade kemiska risker på svenska arbetsplatser

Den grundläggande iden för projektet är att lära från och ta tillvara det arbete som gjorts internationellt framförallt i Holland men också i Finland med målet att förbättra riskbedömningar för kemiska arbetsmiljörisker genom att utveckla och använda teoretiska modeller för ändamålet. Stoffenmanager som utvecklats med stöd från Dutch Ministry of Social Affairs and Employment är en av de mer etablerade vilken nu används i flera länder i Europa. Stoffenmanager baseras på resultaten från ett omfattande och långvarigt internationellt forskningsarbete som presenterats i ett flertal vetenskapliga artiklar.

I en kunskapsöversikt från arbetsmiljöverket konstateras att betydligt fler insjuknar och dör i cancer, hjärt-kärl och lungsjukdomar än vad som återfinns i statistiken över godkända arbetssjukdomar. En betydande del av detta kan härledas till exponering för kemiska riskfaktorer i arbetet. På pappret är det svenska regelverket starkt för att skydda mot negativa hälsoeffekter på grund av exponering för kemiska hälsorisker men i praktiken syns dock effekterna av kraven på exponeringsbedömningar i mycket begränsad omfattning särskilt i små och medelstora företag.

Syftet är att samla in erfarenheter från implementering i andra länder, informera och diskutera med viktiga aktörer i Sverige samt i samverkan låta några mindre och medelstora företag genomföra riskbedömningar med Stoffenmanager. Resultatet blir ett förslag till hur en implementering kan ske i det svenska arbetsmiljöarbetet.

Projektet är avslutat

"Säkra och hälsosamma arbetsplatser" (pdf) 

Ökad effektivitet av arbetsmiljöförbättrande åtgärder

Varje år görs betydande investeringar med syftet att skapa bra arbetsmiljö för att minska riskerna i arbetet. Storleken på investeringarna är svårbedömda då de oftast görs med flera syften. Oavsett huvudorsaken till att en investering görs är det självfallet så att den förväntade positiva effekten av investeringen skall uppnås i så hög grad som möjligt och detta gäller naturligtvis inte minst arbetsmiljöeffekten.

Det finns en betydande mängd forskning med syften att studera om investeringar för bättre arbetsmiljö är lönsamma för företag och organisationer. Forskning kring i vad mån den potentiella effekten av investeringen faktiskt nås är betydligt mer sällsynt.

Det är ofta lätt att hitta exempel där man inte lyckats optimalt. Arbetsplatsventilation köps in utan att undersöka om den avsedda effekten nås. Investeringar i lyfthjälpmedel och ergonomiska stolar får inte alltid den bästa effekten eftersom berörda personer inte använder möjligheterna effektivt. Bristande motivation eller kunskaper kan vara en förklaring. Investerar vi av välvilja i en mängd åtgärder – utan att ta tillvara möjligheten investeringen ger?

Syftet med projektet är att genom ett antal detaljerade fallstudier följa och utvärdera gjorda investeringar för att visa på vilken potential som finns för att höja effektiviteten samt för att identifiera hinder och möjligheter på vägen dit.

Projektet läggs upp som tio fallstudier i samverkan med arbetsgivar- och fackliga organisationer i flera branscher. Projektet finansieras med bidrag från AFA Försäkring.

Projektet är avslutat

Bildspel "Kloka arbetsmiljöinvesteringar" (Powerpoint)

Broschyr "Kloka arbetsmiljöinvesteringar" (pdf)

2015-2016

Inledningsvis skapades en arbetsgrupp med representanter för arbetsgivar- och fackliga organisationer som medverkar i projektet. Gruppen har haft två möten vid vilka projektets prioriteringar, urval av arbetsmiljöinvesteringar, arbetsplatser och framåtskridanden diskuterats. En etikansökan genomfördes under våren.

Fältarbetet har inletts med tre fallstudier där exponering för svetsrök, trädamm och lösningsmedel har utvärderats efter införda arbetsmiljöinvesteringar för att minska exponeringen. Studierna har kompletterats med intervjuer och enkäter. Utvärderingen visar att de studerade arbetsmiljöinvesteringar går att optimera så att exponeringen för luftföroreningar minskar med upp till ca 90 %.

Ett stort antal företag och organisationer har kontaktats för att diskutera arbetsmiljöåtgärder de satsat på under de senaste åren.

Bilden av gruvarbete

Bilden av hur arbetet i gruvan går till stämmer inte överens med den högteknologiska arbetsplats det är idag. När gruvnäringen utvecklades hängde allmänhetens uppfattning inte med. Detta gör det svårt att locka till utbildningar och jobb. Genom att lyfta fram bilden av gruvarbetet som det är idag med högteknologiska lösningar och en arbetsmiljö som utvecklats till något positivt kan yrkenas attraktivitet öka. Attraktiva yrken bör innebära att det blir lättare för företagen att attrahera kompetens. Att kunna locka duktiga yrkesutövare är av godo både för gruvan i sig men också för lokalsamhället.

Syftet med projektet är att lyfta fram en med verkligheten mer överensstämmande bild av gruvyrket och sedan beskriva hur den förändras över fysiskt- såväl som socialt avstånd. Projektet finansieras av Sveriges geologiska undersökning (SGU) och genomförs av Högskolan Dalarna i nära samarbete med aktuella arbetsgivar- och fackliga organisationer.

Röster på stan

Ett antal intervjuer har genomförts med syfte att lyssna till olika personers bild av gruvarbete.