Ekonomi i balans

Det ekonomiska läget för Högskolan Dalarna, med lågt myndighetskapital och låga studentintäkter, kräver att långsiktiga och strukturella förändringar genomföras, utöver kortsiktiga insatser. Ett arbete för att få en ekonomi i balans genomförs därför med målet att en ekonomi i balans uppnås 2027.

Aktuellt

241008: Ekonomiska läget: Resultatet bättre än budgeterat men utmaningar kvarstår

Bakgrund 

Under pandemin gjorde högskolan satsningar för att erbjuda utbildning till fler, vilket innebar att en del av myndighetskapitalet, sparade medel från tidigare år, behövde användas. Långsiktiga satsningar har gjorts i lokaler, organisation och kvalitet för att lägga en stark grund för vår utbildnings- och forskningsverksamhet.

Samtidigt har kostnaderna ökat som en följd av omvärldsfaktorer som elpriser, inflation och ränteläge. Vidare har studentproduktionen, dvs antal studenter som påbörjar och genomför våra utbildningar, varit lägre än beräknat vilket inneburit lägre intäkter. Resultaten, intäkter minus kostnader, har därmed till stor del varit negativa.

En ekonomi i balans är hela högskolans angelägenhet. Arbetet med att återfå en ekonomi i balans påbörjades våren 2023 med målet att ha en ekonomi i balans år 2027. För att uppnå målet måste långsiktiga och strukturella förändringar genomföras, utöver de kortsiktiga insatser och åtgärder. 

Kortsiktiga åtgärder har under 2023-2024 genomförts och innefattar ökad studentproduktion och minskade rörliga kostnader till exempel för resor, konferenser med mera. Arbete med åtgärderna sker löpande. 

Åtgärder för en ekonomi i balans

Högskolestyrelsen har satt målet att myndighetskapitalet, de pengar som finns kvar efter att alla kostnader har betalats, ska utgöra 10 procent av högskolans totala omsättning år 2027. Det motsvarar ungefär 80 miljoner kronor. Att ha ett överskott på myndighetskapitalet ger Högskolan Dalarna ekonomisk stabilitet och flexibilitet att investera i långsiktiga strategiska projekt, förbättra utbildningskvaliteten och förbereda lärosätet för framtida utmaningar.

För att uppnå målet måste högskolan under en treårsperiod skapa ett positivt resultat på cirka 50 miljoner kronor, förutsatt att vårens prognos (minus 17 miljoner kronor) för 2024 uppfylls. Minus 17 miljoner kronor var i budgetarbetet ett planerat resultat för 2024.  

Treårsplan från 2025 till 2027

För att uppnå målet till 2027 måste hela lärosätet arbeta utifrån både kortare och längre tidsperspektiv och på flera fronter. Prefekterna fick våren 2024 i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att möta rektors förslag till kostnadsbesparingar med långiktiga åtgärder.

Långsiktiga åtgärder genomförs under tre års tid, mellan 2025 och 2027. Åtgärderna innefattar utveckling, avveckling och effektiviseringar och syftar inte bara till att förbättra det ekonomiska läget utan också till att ge kraft för vidare akademisk utveckling.

Förslag till åtgärder baseras på underlag och strategiska diskussioner från de senaste åren, i bland annat högskolestyrelsen, rektors ledningsråd, med institutionernas ledning.

Åtgärder finns framtagna för respektive insitution. Det finns inget förslag till åtgärder för institutionen för hälsa och välfärd, IHOV, framtaget då IHOV under ett antal år har haft bra resultat och institutionen har fått i uppgift att fortsätta arbeta i samma riktning med en effektiv verksamhet. Institutionen får istället ett högre resultatmål år 2025 än övriga institutioner. Resultatmålen återfinns Inriktningsverksamhetsplan 2025–2027.

Den eventuellt kommande omorganisationen av lärarutbildningen så finns det ingen koppling mellan den och de föreslagna besparingsåtgärderna hos insitutionen för lärarutbildning, ILU. Budgethanteringen av ILU inför 2025 är refererad till i högskolans Inriktningsverksamhetsplan 2025–2027. ILU kommer att budgeteras i nuvarande organisation för att eventuellt fördelas när beslut om lärarutbildningens organisation är fattat av högskolestyrelsen. Det sker då i särskild ordning tillsammans med institutionens chefer. Därefter är det mottagande prefekts uppdrag att se till att eventuella besparingar sker under kommande år.

Gällande åtgärder kopplat till indirekta kostnader så gäller besparingarna hela det högskolegemensamma stödet och lokaler, det vill säga inte enbart avdelningarna inom stödverksamheten. Exempel på indirekta kostnader enligt SUHF-modellen är dels högskolegemensamma kostnader som kostnader för styrelse och ledning, nämnder och råd samt verksamhetsstödet, dels institutionsgemensamma kostnader som kostnader för prefekt, proprefekt, avdelningschefer, institutionsadministratör och eventuell annan administration.

Senast granskad: