Uppdragsutbildningsstödet
- bidrar till att skapa samsyn, enhetliga arbetssätt och effektiva rutiner
- stödjer akademierna med juridiska, ekonomiska och administrativa frågor
- ger information, råd och stöd i alla delar av processen
- bidrar till en övergripande utveckling av högskolans hantering av uppdragsutbildning.
Vad är uppdragsutbildning?
Några viktiga begrepp:
- Myndigheten eller företaget som köper utbildningen är uppdragsgivare (kunden).
- Högskolan som säljer och genomför utbildningen är uppdragstagare.
- Den som går utbildningen är deltagare, inte student.
Vad skiljer uppdragsutbildning från ordinarie utbildning?
Den största skillnaden mellan ordinarie utbildning och uppdragsutbildning är framförallt finansieringsformen och att det är en arbetsgivare som beställer utbildningen, betalar för utbildningen och utser deltagarna bland sina anställda.
- Uppdragsutbildning är inte ordinarie högskoleutbildning och därför är högskolelagen och högskoleförordningen inte direkt tillämpbara.
- Högskolan får bara bedriva uppdragsutbildning som knyter an till utbildning högskolan har examensrätt för, och den ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
- Högskolans uppdragsutbildning ska vara jämbördig med ordinarie utbildning även om de inte direkt motsvarar varandra.
- Uppdragsutbildning ska bedrivas så att den ordinarie verksamheten inte påverkas negativt.
- Den lärarkompetens och de lärarresurser som krävs för kvalitet i genomförandet ska vara tillräckliga så att en hög kvalitet kan bibehållas både inom ordinarie utbildning och uppdragsutbildning.
- Högskolan får samundervisa deltagare och studenter om inte ordinarie utbildning påverkas negativt.
- Om kursplaner och utbildningsplaner är fastställda och examinator är utsedd på samma sätt som till ordinarie utbildning kan deltagarna ges betyg och kurs- och examensbevis.
- Om deltagare har godkänt betyg på sådan kurs har deltagaren rätt till tillgodoräknande på samma sätt som ordinarie studenter.
- Om en uppdragsutbildning är icke-poänggivande kan deltagaren få ett intyg om deltagande.
En uppdragsutbildning kan komma till stånd på tre sätt
- Ett företag/myndighet kontaktar högskolan för att de har behov av en skräddarsydd utbildning.
- En lärare på högskolan utvecklar en utbildning som kan vara attraktiv på marknaden.
- En arbetsgivare köper plats i högskolans ordinarie utbud av kurser och program.
En uppdragsutbildning kan vara
- Ett helt utbildningsprogram.
- En befintlig eller specialutformad poänggivande kurs.
- En befintlig eller specialutformad icke-poänggivande utbildning.
- Avgiftsbelagda föreläsningar, seminarier eller studiedagar, workshop med mera.
Verksamhet som inte ska förväxlas med uppdragsutbildning
- Utbildning som bedrivs på uppdrag av andra enheter inom högskolan.
- Utbildning som grundar sig på avtal med annan högskola (beställd utbildning är en indirekt omfördelning av anslagsfinansiering).
- Kvalificerad yrkesutbildning/Yrkeshögskola.
- Utrednings- och utvecklingsprojekt.
- Uppdragsforskning.
Högskolan är alltid den som ytterst ansvarar för att uppdragsutbildningen bedrivs enligt förordningen om uppdragsutbildning.
Vem får beställa uppdragsutbildning?
Det är bara juridisk person som kan vara uppdragsgivare, det vill säga statliga och kommunala myndigheter, region, företag och organisationer.
Enskild näringsidkare (enskild firma) kan inte köpa uppdragsutbildning varken till sig själv eller till sina anställda. Denne är en fysisk person som själv driver näringsverksamhet och som själv står för firman.
Olika uppdragsgivare – olika syften
- Offentliga uppdragsgivare inom EES-området kan bara köpa personalutbildning, eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl.
- Privata uppdragsgivare inom och utanför EES-området kan bara köpa personalutbildning som får betydelse för arbetet hos sin arbetsgivare, eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl.
- Offentliga uppdragsgivare utanför EES-området kan köpa uppdragsutbildning där syftet kan vara vad som helst.
Det finns dock undantag från ovanstående, till exempel Lärarlyftet, men sådana undantag görs bara på beslut av regeringen och som då ofta har en särskild förordning utöver uppdragsutbildningsförordningen.
Sätt rätt pris
Högskolan beslutar själva om avgiftens storlek, men principen full kostnadstäckning gäller alltid. Det innebär att samtliga direkta och indirekta kostnader ska täckas av den avgift som tas ut, varken mer eller mindre.
För att på bästa sätt uppnå full kostnadstäckning vid kalkylering ska högskolans gemensamma kalkylmallar användas.
Kontakta ekonomiavdelningen för stöd med kalkylering och prissättningen.
Kontakt ekonomisupport@du.se
Förhandling med uppdragsgivaren
Förhandling med intresserade uppdragsgivare och planering av uppdraget ska göras så nära verksamheten som möjligt. Förhandling genomförs i första hand av avdelningschef.
Allmänna avtalsvillkor
De allmänna avtalsvillkoren ska bifogas varje offert och varje avtal. Eftersom stora delar av villkoren är standardisera är det viktigt att vara uppmärksam på de delar som kan behöva förhandlas med uppdragsgivaren. De villkor som förhandlats fram ska regleras i avtalet för att gälla.
Offert
En offert är ett förslag på att ingå avtal och offerten ska vara tidsbegränsad och är ett juridiskt bindande dokument. De allmänna avtalsvillkoren ska bifogas. Det som utlovas i offerten kan inte ändras i efterhand om inte uppdragsgivaren själv föreslår en förändring.
Avtal
Skriftliga avtal tecknas alltid mellan högskolan och uppdragsgivaren oavsett omfattning och innehåll. De allmänna avtalsvillkoren ska bifogas. Avtalet ska vara så uttömmande och tydligt som möjligt och finnas i två exemplar.
Särskilt tillvägagångssätt vid samarbetsavtal
Branschorganisationer, fackföreningar, privata utbildningsbolag etc. kan bara köpa uppdragsutbildning för sin egen personal på samma grunder som andra uppdragsgivare. Dessutom ska andra särskilt viktiga saker tas hänsyn till. Kontakta därför projektledare för uppdragsutbildning innan förhandling.
Juridisk rådgivning
Högskolejuristen ger stöd vid frågor kring juridik.
Kontakt: hogskolejurist@du.se
Undervisande lärare
Högskolan ska ha den övergripande kompetens som krävs för att genomföra uppdraget. Ordinarie personal har kursansvar, är examinator och bedriver majoriteten av undervisningen. Om en lärare på högskolan utför uppdragsutbildningsarbete för någon annan arbetsgivare än högskolan, t ex konsultuppdrag hanteras det som bisyssla.
Alla anställda vid högskolan ansvarar för att en förfrågan hanteras på rätt sätt och rätt avdelning.
Särskilda villkor för deltagare
Deltagare i uppdragsutbildning är inte studenter i juridisk mening och har därför inte ordinarie studenters rättigheter och skyldigheter. De har till exempel inte rätt till studiemedel från CSN och studentförsäkringar genom Kammarkollegiet, utan är försäkrade genom sin arbetsgivare.
Däremot kan andra rättigheter och skyldigheter förhandlas fram med uppdragsgivaren och som sedan skrivs in i avtalet, till exempel förkunskapskrav, disciplinärenden och begränsning av antal examinationer.
Diarieföring och arkivering
Alla led i uppdragsutbildning ska dokumenteras. Det ska i efterhand vara möjligt att följa hela processen. Handlingarna ska diarieföras samlade i ett ärende per uppdragsutbildning.
Mer information om allmänna handlingar
Kontakt registrator@du.se
Hantering av personuppgifter
Vid högskolan finns det ett dataskyddsombud som ger råd om hur personuppgifter ska hanteras. Detta gäller exempelvis frågor som rör:
- Anmälan av personuppgiftsbehandling
- Utformning av information
- Hantering av deltagares rättigheter
- Riskbedömning och säkerhetsåtgärder för att skydda personuppgifter
Mer information om personuppgifter (du.se)
Kontakt dataskydd@du.se
Grafisk profil
Alla som företräder Högskolan och som producerar något där högskolan är avsändare har ett ansvar att följa den grafiska profilen. Detta säkrar så att det blir en enhetlighet i hur innehåll presenteras.
Kontakt kommunikation@du.se
Underrättelse till UKÄ
Om en uppdragsutbildning är mer än 60 högskolepoäng ska en rapport skickas till UKÄ tillsammans med underskrivet avtal.
Kontakt registrator@du.se
Studieadministrativa rutiner
Studieadministrativt liknar poänggivande uppdragsutbildning ordinarie studieadministration i de flesta delar, men det gäller att vara uppmärksam på de delar som inte är det. Se framförallt avsnitt ”Särskilda villkor för deltagare".
Utvärdering
Uppdragsgivaren ska ges reella möjligheter att utvärdera om utbildningen gett det förväntade resultatet, antingen genom högskolans regler för kursvärderingar eller på annat lämpligt sätt. Det gäller även mindre uppdragsutbildningsinsatser.
Den avdelning som tecknat avtalet ansvarar för att uppdraget utvärderas.
