Religionsvetenskap I med didaktisk inriktning

Kursens övergripande mål är att förbereda den studerande för att undervisa i religionskunskap i grund- eller gymnasieskolan.
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

• karaktärisera religionsvetenskapen som vetenskaplig disciplin och därvid redogöra för och diskutera centrala frågor och metodproblem inom olika religionsvetenskapliga deldiscipliner
• diskutera det akademiska ämnet och skolämnet som historiska och föränderliga sociala konstruktioner, samt reflektera över konsekvenserna av detta för de ämnesdidaktiska vad- och varför-frågorna
• redogöra för religiösa traditioner i historisk och samtida kontext, samt teorier och principer inom etiken
• problematisera hur religionsvetenskapliga teman gestaltas dels inom akademin, dels inom populära medier och allmän debatt, samt reflektera över betydelsen av detta för undervisning i religionskunskap
• inom givna teoretiska ramar analysera religiösa traditioner och etiska frågeställningar
• inhämta, sammanställa och diskutera en begränsad empiri om lärares professionsetik
• identifiera och diskutera värdekonflikter som innefattar religiösa dimensioner
• redovisa och inom givna ramar tillämpa aktuella teoretiska perspektiv, som genusperspektiv och ett mångkulturellt reflekterande synsätt
• ur ett givet perspektiv göra en enklare analys av en framställning i ett läromedel som behandlar religion
• tillämpa argumentationsanalytisk metod och redovisa detta i uppsatsform på god vetenskaplig prosa
• reflektera över och ur ett mångsidigt perspektiv visa ett nyanserat förhållningssätt till olika religiösa och kulturella traditioner.

Delkurser

Delkurser

Delkursen ger en bred introduktion till religionshistorien, vilket innebär studier av judiska, kristna, muslimska, hinduiska och buddhistiska traditioners historiska framväxt och nutida betydelse. I delkursen belyses religionerna utifrån flera olika perspektiv, dels för att ge möjlighet till analys av religion som ett kulturellt och samhälleligt fenomen, dels för att skapa förståelse för religiös tro och liv samt för individers och traditioners varierande uppfattning om det goda livet. Behandlingen av religionerna i skolans läromedel tas upp och analyseras. Ett komparativt perspektiv syftar till att skapa en utgångspunkt för jämförelser mellan religiösa fenomen i olika kulturella miljöer. Ett kunskapssociologiskt perspektiv ger redskap för att öka förståelsen för hur människan formar sin syn på livet och tillvaron och hur värderingar grundläggs, förvaltas och omförhandlas. I delkursen studeras och tolkas urkundstexter tillhörande de olika religionerna. Genus- och identitetsfrågor relaterade till de studerade traditionerna diskuteras.

I denna delkurs står psykologiska och sociologiska perspektiv på religiositet i fokus. Religion uppmärksammas som ett dynamiskt och föränderligt fenomen i samverkan med andra samhälleliga faktorer som sekularisering och globalisering, och teorier kring hur religiösa och icke-religiösa världsbilder konstrueras och blir en del av individens verklighet introduceras. Olika vägar till ”det goda livet”, mot bakgrund av den samtida s.k. nyreligiositeten i Sverige, belyses och diskuteras i form av de organiserade nya religiösa rörelserna, de mer oorganiserade strömningar som populärt kallas New Age, liksom också extremistisk religiositet. Vidare diskuteras och problematiseras hur religiösa och icke-religiösa aktörer utifrån olika intressen och utgångspunkter tolkar och konstruerar nyreligiositetens konsekvenser för individen, skolan och samhället i stort.

Delkursen ger en introduktion till etisk teoribildning ur såväl ett historiskt som samtida perspektiv. Fokus ligger på hur grundläggande etiska teoribildningar, genusteori, normer och värderingar i kombination med metoder för argumentationsanalys, etisk reflektion och diskussion kan fungera som redskap för att bättre förstå och handskas med de moraliska dimensionerna av det goda och det rätta i mänskligt liv och interaktion. Aktuella etiska frågeställningar och livsåskådningar med relevans för religionsundervisningen och det omgivande samhället, bildar utgångspunkter för etisk reflektion och analys utifrån olika perspektiv.

Som betygsskala används U–VG.

För att få betyget VG på hela kursen krävs VG på minst 22,5 hp.

Betygsrapportering:
Delkurs 1, modul 1: Judendom, kristendom och islam – 7 hp
Delkurs 1, modul 2: Hinduism och buddhism – 4,5 hp
Delkurs 1, modul 3: Jämförande perspektiv – 2 hp
Delkurs 2, modul 1: Uttryck, konstruktion och tolkning av religiositet i samtiden - 4,5 hp
Delkurs 2, modul 2: Populärreligiositet, organisation och auktoritet i samtiden - 4,5 hp
Delkurs 3, modul 1: Etiska teoribildningar, begreppsförståelse och tillämpning – 3 hp
Delkurs 3, modul 2: Argumentationsanalys i uppsatsform – 4,5 hp

Om den nätbaserade kursen läses som första ämne inom ämneslärarprogrammet krävs närvaro i Falun vid terminsstart under max tre dagar.

För nätbaserad kurs krävs att den studerande kan kommunicera med ljud och bild via en dator eller motsvarande.

Ersätter GRK2JF.