Skolväsendets historia och samhällsuppdrag - förskoleklass och grundskolan åk 1-6

Kursens övergripande mål är att den studerande ska utveckla en grundläggande förståelse för i första hand förskoleklassens och grundskolans, men även förskolans och gymnasieskolans, framväxt och position i samhället ur ett utbildningspolitiskt, utbildningsfilosofiskt och läroplansteoretiskt perspektiv. Ett mål är också att den studerande ska utveckla en förståelse för lärarutbildningens framväxt i ett samhälleligt sammanhang. Vidare ska den studerande utveckla förståelse för innebörden i och värdet av ett vetenskapligt förhållningssätt i läraryrket samt grundläggande förmåga att betrakta skolväsendets samhällsuppdrag ur olika perspektiv.

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• redogöra för framväxten av grundskolan samt ange utbildningspolitiska och utbildningsfilosofiska argument som kan förklara denna framväxt
• visa kunskap om aktuell politisk styrning och organisation av dagens utbildningsväsende, med särskild tonvikt på grundskolan
• reflektera över verksamhetens styrdokument i relation till utbildningspolitiska, läroplansteoretiska och utbildningsfilosofiska begrepp
• visa kännedom om den egna lärarutbildningen som en politisk konstruktion
• jämföra den svenska grundskolans samhällsuppdrag med andra länders motsvarande uppdrag
• visa kännedom om estetiska lärprocesser och visa förmåga att använda estetiska uttrycksformer
• visa förmåga att hantera digitala verktyg i samband med studierna
• visa förmåga att samverka med medstuderande
• visa förmåga att kommunicera på svenska i tal och skrift
• visa förmåga att inta ett vetenskapligt förhållningssätt gentemot verksamheten i förskoleklass och grundskola
• visa grundläggande förmåga i vetenskapligt skrivande

Med utgångspunkt i kursens övergripande mål behandlas frågeställningen Vad är skola och varför har vi den? Den svenska skolans samhällsuppdrag studeras utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv. Utbildningspolitiska och utbildningsfilosofiska ståndpunkter och tolkningar betraktas i förhållande till olika samhälleliga kontexter. Grundlärarutbildningens innehåll och ambitioner studeras och sätts i relation till grundskolans organisation och styrning. Demokratibegreppet behandlas och relateras till styrningen av den svenska skolan med särskilt beaktande av idén om en likvärdig skola ur ett barnrättsperspektiv. Med stöd av vetenskapliga begrepp hämtade från kunskapsområden som genus, etnicitet och klass bearbetas några av de grundläggande värden som uttrycks i skolans läroplaner samt i FN:s barnkonvention. Begreppen estetiska lärprocesser och estetiska uttrycksformer diskuteras och prövas praktiskt. Genom en undersökande uppgift i grundskolemiljö introduceras och praktiseras innebörden av vetenskapligt skrivande samt ett vetenskapligt förhållningssätt i läraryrket.

Kursen examineras i två moment om vardera 7,5 hp.

Moment 1, Skolans framväxt, uppdrag och styrning

Examination sker muntligt och gestaltande vid seminarier och workshops, och skriftligt i form av inlämningsuppgifter. Momentet avslutas med en muntlig tentamen.

Moment 2, Samhällsuppdraget i aktuellt och internationellt perspektiv

Examination sker muntligt och gestaltande vid seminarier och workshops. Via en digital produktion examineras det internationella perspektivet. Momentet avslutas med en individuell skriftlig slutuppgift.

Arbetsformer är föreläsningar samt obligatoriska seminarier, studiegruppsarbete och fältuppgifter.

Som betygsskala används U–VG.

För att få VG som slutbetyg i kursen krävs VG i både moment 1 och 2

För nätbaserad kurs krävs närvaro i Falun vid terminsstart under maximalt tre dagar.

I kursen ingår en till två partnerskoldagar med fältuppgifter.

För kursen krävs att den studerande har möjlighet att kommunicera med ljud och bild via en dator eller motsvarande.

The overall goal is for students to develop a basic understanding of primarily pre-school and primary school, but also pre-school and secondary school, the growth and position in society from an educational policy, educational philosophy and curriculum theory. Another goal is for students to develop an understanding of teacher education emergence in a social context. Furthermore, students should develop an understanding of the meaning and value of a scientific approach in the teaching profession and the basic ability to consider the school system‘s universal service obligation from different perspectives.

After completion of this part, the student should be able to:

• account for the emergence of school and state education policy and education philosophical arguments that explain this emergence
• demonstrate knowledge of current political governance and organization of today‘s educational system, with particular emphasis on primary school
• reflect on the policy documents in relation to education policy, curriculum theory and educational philosophical concepts
• demonstrate knowledge of the teacher education as a political construction
• compare the Swedish compulsory school civic mission with other countries‘ corresponding assignment
• demonstrate knowledge of aesthetic learning and demonstrate the ability to use aesthetic expression
• demonstrate the ability to manage digital tools in connection with studies
• demonstrate the ability to interact with fellow students
• demonstrate the ability to communicate in Swedish in speech and writing
• demonstrate the ability to take a scientific approach towards the activities of pre-school and primary school
• demonstrate basic skills in scientific writing