Mitt barnbarn Martta, fyra år, kan skriva sitt namn. Bokstäverna är stora och spretiga och kommer inte i rätt ordning, men hon visar stolt upp sitt verk.
Martta kan ännu inte läsa men förmågan att skriva sitt namn är ett tidigt steg på hennes väg mot den framtida läsförmågan. Personalen i Kyrkbyns förskola i Gagnef, och om några år skolans lärare, behöver stötta Martta och andra barn på resan till de läsandes klubb.
Även du som förälder är ett stöd på barnets väg till att bli en läsande person.
Min forskning visar att alfabetet och kodknäckningen är grunden i själva läsinlärningen. Läsutvecklingen kräver mycket läsning, men också ett rikt ordförråd och förmågan att förstå och använda språket.
Läser du bilderböcker för ditt barn eller ditt barnbarn? Minns du att det i början handlade mer om att peka på bilder och säga vad som fanns på bilderna. ”Hund”, ”ko”, ”bil”, för att allt eftersom barnet blev större, läsa texten och även prata om bilderna. Här börjar resan mot ökat ordförråd och språklig utveckling.
När du läser för barn är det bra om du stannar upp och pratar om bokens innehåll. Barnet kan få fundera på vad boken kommer att handla om när ni tittar på bokens fram- och baksida. Under läsningen kan du ställa frågor om saker som händer, varför det händer och om barnet varit med om det själv.
Efter läsningen kan ni tillsammans fundera på vad det var som hände i boken och varför det hände, eller något annat intressant som ni kommer att tänka på. Dessutom stöter ni på ord som behöver förklaras och funderas över.
Bockarna Bruse skulle gå till sätern och äta sig feta. Vad är en säter? kanske barnet frågar, och då kan ni prata om det och undersöka bilderna i boken.
Finns det en säter i närheten på sommaren? Då kan ni gå och se hur den ser ut.
Har du även tänkt på möjligheten att uppmärksamma barnet på bokstäver, ord och meningar samt läsriktning när du högläser? Här börjar resan mot att knäcka koden.
Peka med fingret när du läser. Visa att meningar börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Ljuda ord i texten och utforska text och bilder tillsammans. Peka på barnets bokstav.
Här är ett ”M” som i ”Martta”, kan vi hitta fler?
Ställ öppna frågor som stimulerar barnets tänkande. Frågor som ”Varför åker man skridskor på isen?” och ”Hur tror du att kaninmamman pratar med sina ungar?” stöttar barnet att tänka och att utveckla sin förståelse av omvärlden. Det stärker den framtida läsförmågan.
När Martta börjar skolan kommer hon att både möta och använda nya ord i samband med högläsning och i samtal inom olika ämnesområden. Läraren kan stötta lärandet genom att utgå från barnens tankar och erfarenheter.
I den tidiga matteundervisningen kan barnen komma att möta begreppet ”diagram” när läraren skapar ett stapeldiagram genom att på vita tavlan rita frukten som barnen har med sig i olika staplar. Då kan barnen direkt se vilken stapel som är högst och därmed vilken frukt som var mest populär den dagen.
I teknik kan de bearbeta begreppet ”mäta” till exempel genom att mäta längden på rummet med hjälp av sina kroppar. På det viset är alla ämnen redan i förskoleklass med och utvecklar Marttas ordkunskap och språkliga förståelse parallellt med kunskapsbyggandet.
Har du tänkt på att ämnena i skolan – matte, svenska, idrott, geografi, historia, slöjd och så vidare – också är läsundervisning? När lärare i Kyrkskolan i Gagnef undervisar om nya ord och begrepp inom olika ämnesområden stimulerar det elevernas tänkande och lärande.
Utöver att möta ämnesrelaterade ord och begrepp, kommer Martta att läsa texter i ämnena och träna på att läsa samtidigt som hon lär sig ämnets innehåll. God läsförmåga kräver mycket läsning, i början i enkla böcker och allt eftersom i svårare texter i olika ämnen. Martta kommer att gå i skolan i många år, och det är därför förväntat att hon är en god läsare i årskurs nio.
Min forskargrupp på Högskolan Dalarna har funnit att elever gärna läser i skolan om läraren säger att de ska läsa, om det finns intressanta texter att läsa och om de får välja text ibland.
För att komma in i de läsandes klubb krävs att man knäcker koden och övar upp sin tidiga läsförmåga. För att förstå det lästa krävs stort ordförråd och förmåga att förstå och använda språket. För att bli kvar i de läsandes klubb krävs rikligt med läsning av längre texter i olika ämnesområden.
Det är därför angeläget att det finns läsning på skolans schema, att det även finns intressanta texter att läsa och att eleverna själva kan få välja text ibland.
Du är viktig för att hjälpa barn att upptäcka böckernas värld och bygga ett intresse för läsning. Kontinuerliga biblioteksbesök med en kasse låneböcker kan lägga grunden för barnets framtida läsförmåga. Barn lär sig älska böcker och att lyssna på läsning om de ges möjlighet till det.
Vår forskning visar att barn som lyssnar på högläsning i hemmet även vill att förskolans lärare läser för dem. Det är därför inte konstigt att barn som får lyssna på högläsning från tidig barndom kommer in i de läsandes klubb tidigare än barn som inte får det. Svenska bibliotek och den rika floran av barnböcker som finns att låna är en skatt för barns läsutveckling i hem och förskola eller skola.
I förskolan och skolan är läraren den viktigaste faktorn för hur väl elevernas läsförmåga utvecklas. När Martta kommer till skolan hoppas jag att hennes intresse för bokstäver och symboler utvecklats och att hon är på god väg in i de läsandes klubb.
Publicerad i Falu-Kuriren 30 mars 2024.