Plats och tema för konferensen
Konferensen äger rum på Campus Borlänge, som ligger några minuters promenad från Borlänge centrum. Årets tema är Hållbart arbetsliv i praktiken – forskning i samverkan.
Centralt är vilka nutida och framtida arbetslivsutmaningar vi kan identifiera och hur dessa kan bemötas för att social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet ska uppstå, exempel är:
- klimatomställningens påverkan på arbete och arbetets förutsättningar
- gig-arbete och hållbara arbetsvillkor
- hur könade normer och värderingar kan bearbetas för att bidra till mer jämställda, säkra och hälsosamma arbetsplatser.
Vi ser fram mot att välkomna både forskare och praktiker till vårt fina campus i Borlänge, Dalarna!
Keynotes
Arbete i motvind: Samtida berättelser om renskötare och renskötsel i Kalix- och Torneälvdalar.
Docent Britt-Inger Keisu, Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
I Arktis pågår en kamp om plats, rättigheter och tillgångar. Debatten om samer och renskötsel i norra Sverige visar hur samexistens förhandlas, samtidigt som den gröna omställningen gör nya anspråk på mark och naturresurser. Vad kan vi lära oss om makt och arbetsmiljö från en grupp som lever i de stora förhoppningarnas skugga? Här hör vi röster från platser som ofta osynliggjorts i forskningen. Ett arbete som inte följer gängse arbetslivsbegrepp och där klimatförändringarna är påtagliga.
Britt-Inger är docent vid sociologiska institutionen, Umeå universitet. Hon belyser maktdynamiker och hur arbete och plats villkoras. Hon visar hur statlig politik har skapat rasifierade och ojämlika förhållanden mellan samer, där samebyar värderas olika och de med lägst status framstår som en skuggverksamhet. Trots detta står arbetsglädjen och kärleken till renen och landskapet i centrum i deras berättelser.
Work-life balance deprivation in online freelancing work
Valeria Pulignano, Professor of Sociology at KU Leuven, Netherlands.
In periods of societal change driven by digital technologies and ongoing employment transformation online freelancers struggle to retain autonomy in balancing between work and life, resulting in a phenomenon we term work-life balance deprivation.
Valeria Pulignano is Professor of Sociology at KU Leuven, with expertise on work, employment (industrial) relations and labor markets and Francqui Research professor of Sociology at KU Leuven. She is Coordinator of the RN17 Work, Employment and Industrial Relations at the European Sociological Association (ESA) Valeria’s research lies in work, employment (industrial) relations and labor markets, their changing nature and implications for voice at work and inequality as differences in wages, working conditions, job quality, precarity and wellbeing across different sectors and national settings.
Om konsten att sluta gnaga på oss själva: Klimatkrisen och arbetslivet
Professor Christian Ståhl är sociolog och verksam vid Linköpings universitet. Där han bland annat leder det av Forte finansierade forskningsprogrammet GROWL - Grön omställning i arbetslivet.
Vi har känt till att samhällets användning av fossila bränslen skadar klimatet i mer än hundra år. De senaste decennierna har vi börjat förstå att utvecklingen har katastrofala proportioner. Långsamt börjar en krisinsikt infinna sig: samhället måste förändras, och det behöver gå fort. Eftersom arbete har både en påverkan på klimatet och är en central del av samhället innebär detta att också arbetslivet behöver förändras. Men hur kan detta ske, och vilka problem kommer att uppstå längs vägen? Och vilken kunskap behöver vi för den gröna omställningen? I detta föredrag presenteras olika synsätt på samhällsförändring och hur arbetslivet kan komma att påverkas av klimatkrisen.
Abstrakt
Vi har nu stängt mottagandet av abstrakt och tackar alla er som skickat in till våra konferensspår. Mer information om spåren finns under rubriken "Konferensspår".
Schema
Konferensen pågår från lunch den 9 juni till lunch den 11 juni. Varje konferensdag innehåller såväl Keynote-speakers som olika former för presentation av vetenskapliga bidrag exempelvis postrar, muntliga presentationer, workshops och special sessions, se preliminärt schema nedan. För att stärka kunskapsutbytet mellan forskare och praktiker kommer det även att finnas sociala aktiviteter för deltagarna.
Bland annat välkomnar vi er på en stadsvandring tillbaka i Borlänges historia, om byn som blev en bruksort och det arv som det lämnat oss idag. Under en timmes rundtur i stadens kärna kommer vår kunniga guide Holger Petterson att berätta om stadens historia och utvecklingen mot ett hållbart arbetsliv. Vi möts utanför högskolans entré mot Liljeqvistska parken.
Preliminärt schema FALF 2025 (pdf)
Viktiga datum
- 15 november 2024 – 15 januari 2025: Förslag på konferensspår, work-shop eller särskilt seminarium skickas till falf2025@du.se
- 7 februari 2025: Inlämning av abstract öppnar, skickas in via formulär på hemsidan
- 1 april 2025: Anmälan till konferensen öppnar
- 27 mars 2025: Sista dag för inlämning av abstract
- 25 april 2025: Besked om antaget abstract
- 5 maj 2025: Sista dag för anmälan
- 9-11 juni 2025: Konferensen äger rum
Ordinarie konferensavgift: 3750 kr
Subventionerat pris för doktorander: 3000 kr
Resa och boende
Lokaler
Konferensen kommer att genomföras i Högskolan Dalarnas Campus Borlänge, Sveriges modernaste campus. Campus Borlänge är en kreativ, modern och flexibel mötesplats för såväl studenter som medarbetare, invånare och besökare i Borlänge och Dalarna. Lokalerna är centralt placerade i Borlänge med endast några minuters promenad från centralstationen.
Boende
Med Campus Borlänges placering mitt i centrala Borlänge finns många hotell inom gångavstånd. Ett antal rum är reserverade och kan bokas (i mån av plats) fram till en månad innan konferensen äger rum, till konferenspris via länkarna nedan:
Granne med Campus Borlänge: Elite Hotell Brage , Scandic Borlänge (ange bokningskod BDAL090625)
Hotellet där konferensmiddagen äger rum, fyra minuters promenad till campus: Quality Hotel Galaxen
Nära järnvägsstationen, fyra minuters promenad till campus: Best Western Gustaf Wasa Hotel (ange bokningskod FALF)
Tema för konferensen
Konferensens fokus är på teman och frågeställningar som kretsar kring vad som menas med ett hållbart arbetsliv och hur det kan uppnås i samskapande med praktiken. Centralt är vilka nutida och framtida arbetslivsutmaningar vi kan identifiera och hur dessa kan bemötas för att social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet ska uppstå. De globala hållbarhetsmålen identifierade av FN vilar på de tre pelarna ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet (Barbier 1987, UN 1987). Inom ramen för konferensen är utgångspunkten att dessa tre pelare samspelar med varandra, och därmed bildar en komplexitet som behöver belysas genom praktiknära forskning i olika kontexter. Konkreta exempel är behov av empirisk forskning om klimatomställningens påverkan på arbete och arbetets förutsättningar (ILO 2018), gig-arbete och hållbara arbetsvillkor eller hur könade normer och värderingar kan bearbetas för att bidra till mer jämställda, säkra och hälsosamma arbetsplatser.
Ytterligare ett centralt konferenstema är metodologiska ansatser som öppnar upp för samverkan med aktörer i arbetslivet som arbetsmarknadens parter samt privata och offentliga organisationer. Förutom mer etablerade former som interaktiva och aktionsinriktade forskningsansatser har det under senare år utvecklats nya vetenskapliga metoder vilka syftar till att kunna samla in och analysera praktiknära djup data om arbetes vardag. Det gäller till exempel fotoframkallande intervjuer (tex Murray & Nash 2017) eller deltagande observationer genom att medverka i arbete.
Inom ramen för konferensens tema kommer vi att erbjuda tre spännande och intressanta keynote-föreläsningar. Namnen på talarna samt deras föreläsningsområde kommer att presenteras inom kort!
Konferensspår
1. Hållbart arbetsmiljöarbete i praktiken
Behovet av kunskap om faktorerna bakom ett hållbart arbetsliv är stort. Ett strategiskt och systematiskt arbetsmiljöarbete är en nyckelfaktor för att förebygga ohälsa och olycksfall samt främja attraktiva, hälsosamma och hållbara arbetsmiljöer. Konferensspåret bjuder in till bidrag som hjälper till att öka förståelsen för hur arbetsmiljöarbete praktiskt kan implementeras för att vara långsiktigt fungerande och bidra till ett hållbart arbetsliv på såväl individ- som organisationsnivå. Välkomna är bidrag som undersöker vilka faktorer och aspekter som underlättar respektive försvårar organisationers och arbetsplatser förmåga att implementera och bedriva ett hållbart arbetsmiljöarbete i praktiken. Både teoretiska kunskaper som praktiska erfarenheter välkomnas.
Spårledare: Universitetslektor Åsa Bergman Brun, Högskolan Dalarna
2. Hållbar plats- och arbetslivsutveckling
Forskningen om arbete och plats har sedan 1980-talet visat att rådande värderingar, strukturer och förutsättningar i lokalsamhällen har betydelse för arbetes villkor och mobilitet på arbetsmarknaden. Plats i arbetssammanhang kan både ses som ett resultat av sociala relationer och en del av förklaringen till varför dessa relationer uppstår och hur de manifesteras. När arbetsorganisationer blivit alltmer globala, virtuella och/eller socialt flexibla finns det inte alltid en viss fysisk plats för arbetets utförande. Det innebär att lokalsamhällen får nya betydelser som arena för arbete och fritid. I detta spår välkomnar vi, utan att begränsa oss till, bidrag om sådana komplexa samspel som sker mellan plats, arbete och fritid. Det är också intressant med bidrag som anlägger intersektionella perspektiv som klass, kön och etnicitet för att förstå och diskutera ojämlika (ohållbara) arbetsvillkor och levnadsmönster i lokalsamhällen på såväl individ, organisation som samhällsnivå.
Spårledare: Professor Annika Vänje, Högskolan Dalarna
3. Den svenska modellen – inte bara samförstånd. Konflikter och arbetsplatsmotstånd på svensk arbetsmarknad
Trots en stark tradition av fackföreningsforskning har frågor om arbetsplatsmotstånd och konflikter under lång tid fått begränsat med uppmärksamhet av svenska arbetslivsforskare. Samtidigt har svensk arbetsmarknad under senare tid präglats av ett flertal strejker och blockader. I detta konferensspår riktar vi blicken mot konflikterna på svensk arbetsmarknad och utforskar vilka frågor de rör, hur de organiseras och vilken roll de spelar för den svenska modellen. Utifrån, men inte uteslutande, teorier som, power resource theory, labour process theory, och labour mobilisation theory är syftet att öka kunskapen om och diskussionen kring hur konflikten mellan arbete och kapital tar sig uttryck på arbetsplatser runt om i Sverige, samt vilka former för motstånd som formas i dagens arbetsliv. Vi bjuder in forskare som är intresserade av, men inte begränsade till, ämnen som rör:
- Konflikters roll för bevarandet av den svenska modellen.
- Historiska analyser av arbetsplatsmotstånd och konflikter.
- Social reproduktion och arbetsplatsmotstånd.
- Facklig organisering av migrantarbetare och prekärt anställda
- Utopiska visioner och konflikter.
Spårledare: Postdok Rasmus Ahlstrand, Lunds universitet, Unviersitetslektor Pål Brunnström, Malmö Universitet, Universitetslektor Andrea Iossa, Högskolan Kristianstad & Docent Paula Mulinari, Malmö universitet
4. Hållbara forskningsmetoder – att generera kunskap i samverkan med omgivande samhälle
För 130 år sedan skrev Emile Durkheim “The Rules of Sociological Method” vilken la grunden för systematisk förståelse och analys av sociala fenomen. På jubileumsåret tar vi tillfället i akt att se på hur vi tar till oss nya metoder för att följa samhällsutvecklingen med fokus på studier av arbete.
Konferensspåret bjuder in till bidrag som tar upp nya perspektiv på forskningsmetoder och angreppssätt inom vilka samverkan med omgivande samhälle står i fokus. Utan att vara uteslutande välkomnar vi forskningspresentationer på teman så som; nya sätt att genomföra kvantitativa och kvalitativa studier i samverkan, reflektioner kring samskapad analys, insikter kring publicering i samverkan mellan akademi och omgivande samhälle samt kritiska inspel kring forskning, praktik och samverkan.
Spårledare: Universitetslektor Maria Thulemark, Högskolan Dalarna
5. Grön omställning och arbetsförhållanden
Grön omställning förändrar samhälle och arbetsliv. Konferensspåret bjuder in till bidrag som hjälper till att förstå omställningens inverkan på arbetslivet vad gäller arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Spåret välkomnar olika teoretiska perspektiv som i stora drag uppmärksammar vad grön omställning och den dubbla omställningen (grön och digital) betyder för kompetensförsörjning, arbetsformer samt arbetsförhållanden. Välkommet är också bidrag som undersöker möjligheter och hinder för att åstadkomma förändring som leder till ett hållbart och jämlikt arbetsliv.
Spårledare Adjunkt Maria Rappfors och Docent Tina Forsberg, Högskolan Dalarna
6. Män i fokus: att förstå och förändra homosociala organisationskulturer
Trots många åtgärder mot diskriminering fortsätter arbetslivet att vara präglat av ojämställdhet. Forskning pekar på att en bidragande orsak till ojämställdheten och svårigheterna att driva förändringsarbete är förekomsten av homosociala organisationskulturer där män orienterar sig mot varandra. Homosociala kulturer präglas av hierarkier och exkluderande jargonger som hyllar en specifik manliga norm och nedvärderar ”andra”. Även kvinnor och andra personer som inte passar in på den manliga normen kan upprätthålla denna kultur genom att på olika sätt också orientera sig mot män, s.k. heterosocialt agerande. Studier pekar på homosociala kulturer bidrar till otrygga arbetsmiljöer där exempelvis säkerhetsåtgärder ignoreras och sexuella trakasserier normaliseras. För att motverka och förändra dessa kulturer och därmed förbättra arbetsmiljöer behövs åtgärder som utmanar etablerade normer och som
involverar män i förändringsarbete. Konferensspåret bjuder in till bidrag som har olika perspektiv på homosocialitet och heterosocialitet i organisationer, konsekvenserna av homosociala kulturer för individer och organisationer, och möjliga vägar till förändring.
Spårledare: Docent Charlotte Holgersson, KTH, Professor Monica Lindgren, KTH, Professor Johann Packendorff, KTH, Docent Lotta Snickare, KTH, Professor Annika Vänje, Högskolan Dalarna och Professor Anna Wahl, KTH
7. Ett flexibelt och gränslöst arbetsliv – på vems villkor?
Flexibilitet framhålls ofta som en nyckelfaktor för att rekrytera, behålla och utveckla anställda. Den yngre generationens arbetstagare förväntar sig ett flexibelt arbetsliv, och efter Covid-19 har andelen hybrida arbetsformer ökat. Dessutom poängteras ett hållbart arbetsliv med möjligheter till balans mellan betalt arbete och privatliv.
Flexibilitet kan förekomma i olika former, såsom tids-, plats- och uppgiftsflexibilitet. Studier om flexibilitet i arbetslivet lyfter fram både för- och nackdelar, sett från såväl arbetsgivares som arbetstagares perspektiv. Många av dessa studier har dock genomförts utanför Skandinavien, där viktiga aspekter av arbetslivsorganiseringen skiljer sig från den Skandinaviska kontexten. Vi välkomnar därför bidrag som belyser frågor om och olika perspektiv på vad ett flexibelt och hållbart arbetsliv innebär i praktiken i den Skandinavisk kontexten. På vems villkor och för vilka grupper utvecklas dagens gränslösa och flexibla arbetsliv, är det utifrån arbetstagares behov och krav eller är det utifrån arbetsgivares önskemål?
Spårledare: Docent Maria Bogren och Universitetslektor Gro Talleraas, Nord Universitet, Norge
8. Organisationskultur och organisationsklimat
Forskningen inom detta tema är brett och utgår ifrån olika vetenskapliga perspektiv. Flera studier har fokuserat på enskilda medarbetares kommunikation eller tystnad, ofta utifrån synliga och mätbara faktorer i organisationen. Andra studier har undersökt gemensamma uppfattningar om arbetet och arbetsmiljön, ofta benämnt som "klimat". Faktorer som visat sig vara viktiga för att utveckla en organisation med en god arbetsmiljö och välmående medarbetare är bland annat ledarskapets former, inställningen till att dela misstag, kommunikation samt lärande.
Vi välkomnar frågeställningar om säkerhetskultur och -klimat respektive arbetstagares tystnad och organisationens tystnadskultur gärna med följande faktorer i fokus:
- Normer, värderingar, inklusive underliggande antaganden och etik
- Kommunikation, lärande och ledarskap
- Effekter: välmående, utveckling och resultat.
Spårledare: Professor Annika Vänje, Högskolan Dalarna
9. Utsatta och otrygga arbeten
Intensifiering av utsatta och otrygga arbeten är ett aktuellt fenomen på den svenska och internationella arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om registrerade och oregistrerade arbetslösa, plattformsarbete, osäkra anställningsformer och/eller lönedumpning samt oskyddade och otrygga arbeten utifrån bristande arbetsvillkor där arbetsmiljölagen sätts ur spel. Marknadsorientering, digitalisering och andra omstruktureringar på arbetsmarkanden tillför nya aspekter av utsatta och otrygga arbeten. Konsekvenserna är många, allt från individuella hälsoeffekter till effekter på organisations- och samhällsnivå. Konferensspåret bjuder in till bidrag som hjälper till att förstå och diskutera utsatta och otrygga arbeten och effekter på arbetsförhållanden och arbetsvillkor. Spåret välkomnar olika teoretiska perspektiv som i stora drag uppmärksammar former för utsatta och otrygga arbeten samt ojämlikheter och ojämställdhet på arbetsmarknaden och inom organisationer. Välkommet är också bidrag som undersöker maktförskjutningar mellan yrken och grupper.
Spårledare: Fil. dr Rasmus Ahlstrand, Lunds universitet
10. Ledning och ledarskap för ett hållbart arbetsliv i praktiken
Forskningen kring ledning och ledarskap är omfattande, med många olika perspektiv på begreppens innebörd i teori och praktik. När samhälle och organisationer ständigt förändras, förändras även frågorna som ställs kring ledning och ledarskap. De senaste åren har teman som t ex tillitsbaserad styrning, förutsättningar för ledarskap, managementstrukturers inverkan på ledarskap och ledning i praktiken och ledarskap som ett kollektivt fenomen varit på agendan. Till detta konferensspår välkomnas bidrag som utifrån kritiska perspektiv berör forskning om ledning och ledarskap i en föränderlig omvärld, men även specifika frågor om ledning och ledarskap för ett hållbart arbetsliv med fokus på såväl medarbetare och chefer som verksamheten. Vi bjuder även in bidrag som kan öka förståelsen för hur ledning och ledarskap kan utövas i praktiken. I ett hållbart arbetsliv inkluderas även ledarnas egen utveckling i form av ledar- och ledarskapsutveckling, samt forskning kring hur detta arbete kan bedrivas i en organisation.
Spårledare: Universitetslektor Marie Moström Åberg, Högskolan Dalarna
11. Öppet spår
I detta spår välkomnar vi bidrag med andra inriktningar än de givna konferensspåren.
Spårledare: Ej fastställt.
