Vi träffar tre medarbetare som på olika sätt är involverade i samordningen av högskolans hållbarhetsarbete och ställer frågan: Kommer vi nå målen, som beslutades 2021 och ska nås till 2026?
– När det kommer till minskad klimatpåverkan från tjänsteresor ligger vi helt i linje med det uppsatta målet just nu, berättar Anton Grenholm, samordnare för miljö- och hållbarhetsfrågor. Men utvecklingen framåt är svår att bedöma. Resandet har ökat kraftigt två år i rad efter pandemin men bromsar nu upp igen till följd av högskolans ekonomiska situation. Om förändrade attityder och beteenden också har påverkat resandet går inte att säga.
Ett av målen handlar om internationell verksamhet och där är bilden blandad; antalet utresande studenter har ökat något sedan 2019 samtidigt som antalet personalmobiliteter har minskat. För två andra mål, jämställdhet och lika villkor och byggnader och energi, har bara små förändringar skett de senaste åren. Betydligt mer behöver göras om de målen ska nås.
För tre av de totalt fyra åtta hållbarhetsmålen har man inte hittat tillräckligt bra indikatorer än, det gäller målen för utbildning, forskning och samverkan. För det mål som handlar om miljöpåverkan från upphandling finns indikatorer men där saknas jämförbara data bakåt i tiden så det går inte att dra några slutsatser om riktningen.
– Att mäta är viktigt, men att agera för förändring är det som gör skillnad, konstaterar Anton Grenholm. Han menar att vi är mitt inne i en omfattande omställning där nya lösningar och beteenden behövs i samhället. Det här utmanar våra invanda beteenden och tankemönster. Och det finns många av målkonflikter, menar Anton. Därför är det jätteviktigt att vi ger utrymme för att diskutera de här frågorna och att vi gör förändringar på de områden där vi kan påverka.
I högskolelagen ställs krav på att lärosätena ska främja en hållbar utveckling. Dessutom anges att detta bland annat ska ske genom lärosätets internationella verksamhet. En målkonflikt kan tyckas. Bör vi resa mer? Eller mindre?
– Att resa utomlands är inte en förutsättning för att få internationella erfarenheter, menar Susanne Corrigox, internationaliseringssamordnare. Vi kan komma väldigt långt genom att integrera internationella perspektiv i våra kurser. Perspektiv som bidrar till en större förståelse för andra och för hur vårt agerande lokalt får globala konsekvenser, fortsätter Susanne. Ett spännande initiativ är Blended Intensive Program (BIP). Där samverkar minst tre lärosäten inom Erasmus+ kring ett program där man kombinerar kortare utlandsvistelse, 5-30 dagar, med obligatoriska virtuella moment. På institutionen för information och teknik har man nyligen inlett en sådan samverkan, och fler BIP:ar är på gång på högskolan.
– Även om vi inte lyckats sätta siffror på allt så upplever jag att det hänt mycket i positiv riktning under de år jag haft mitt uppdrag, menar Maria Rappfors som är hållbarhetssamordnare. Det pågår en mängd aktiviteter som knappast skulle ha blivit verklighet om vi inte haft hållbarhetsmålen. Bland annat en chefsutbildning i jämställdhets- och hållbarhetsarbete, stora satsningar på energi- och resursbesparande åtgärder i nya campusbygget, utbildningsinsatser för högskolans upphandlare samt bibliotekets utställning om Agenda 2030.
Läs mer om uppföljningen av hållbarhetsmålen i högskolans verksamhetsberättelse för 2023 (pdf), se sidan 20-25: