Stöd för validering av reell kompetens

Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som person besitter oberoende av hur de förvärvats.

Validering

Att validera reell kompetens innebär att högskolor erkänner sådant som studenter kan sedan tidigare även om kunskapen inte har förvärvats genom formella studier. Validering kan antingen handla om behörighet eller tillgodoräknande. Den praktiska bedömningen ser olika ut för de två sorternas validering, men gemensamma principiella utgångspunkter finns.

Behörighetsvalidering

Behörighetsvalidering innebär en kvalificerad bedömning av den sökandes samlade kompetenser och om förutsättningar finns att klara en viss utbildning trots avsaknad av formellt betyg för behörighet. Fokus i bedömningen ska vara den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 

Den sökandes meriter och dokument finns att se på NyA-webben

Tillgodoräknandevalidering

Tillgodoräknandevalidering innebär en kvalificerad bedömning om en students tidigare kunskaper och färdigheter genom yrkesverksamhet eller annan utbildning än högskoleutbildning motsvarar lärandemål i en hel eller delar av en kurs.

Stöd för bedömning vid ansökan om tillgodoräknande genom validering av reell kompetens 

I syfte att skapa förutsättningar och underlätta bedömarens arbete ges här förslag till metoder att använda sig av vid bedömning. Valet av metoder liksom bedömningen av den sökandes underlag är upp till bedömaren.

Aspekter att beakta vid bedömning: 

  • Den sökande ska kunna reflektera kring sin reella kompetens utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt samt hänvisa till relevant litteratur (behöver inte vara kurslitteraturen)
  • Den sökandes prestation ska endast anges som tillräcklig/otillräcklig i förhållande till de aktuella lärandemålen
  • Den sökandes kunskaper och färdigheter ska i huvudsak uppfylla de aktuella lärandemålen för att prestationen ska bedömas som tillräcklig 

Kunskaper och färdigheter kan styrkas på ett flertal sätt 

Enbart dokumentgranskning ger inte alltid tillräckligt underlag för bedömning och den sökandes kunskaper och färdigheter kan behöva styrkas ytterligare. Det kan exempelvis vara svårt att styrka kunskaper och färdigheter den sökande menar sig ha utifrån ett tjänstgöringsintyg eller en skriftlig självvärdering. Den i lärandemålet efterfrågade kunskapen eller förmågan kan därför behöva styrkas genom bedömningssamtal, kunskapstest, eller andra metoder, såsom till exempel genomförande av praktiskt moment. 

Förslag på metoder för bedömning av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt vid ansökan om tillgodoräknande av reell kompetens 

Bedömningen kan ske muntligt, skriftligt eller praktiskt och kan mycket väl likna en uppgift som används vid ordinarie examinationstillfälle i kursen. För att bedömningen ska följa kriterierna för validering krävs dock att den utformas och erbjuds frikopplat från kursens undervisning och litteratur och att det som prövas står tydligt framskrivet i lärandemålen alternativt i examensmålen.  

Bedömningssamtal: muntliga redogörelser och diskussioner.
Ett bedömningssamtal kan till exempel synliggöra den sökandes kunskaper och färdigheter i förhållande till lärandemål som rör kunskaper och färdigheter som den sökande kan problematisera eller diskutera med bedömaren.  

Studenten kan uppmanas att muntligt presentera, redogöra för eller diskutera kring exempelvis en uppgift, vetenskaplig artikel eller patientfall för att ges möjlighet att visa de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som innefattas av kursens lärandemål. Bedömaren kan även använda bedömningskriterier från till exempel den verksamhetsförlagda utbildningen som underlag för en diskussion. 

Exempel på öppna frågor att utgå ifrån i ett bedömningssamtal: 

  • Skulle du kunna berätta/beskriva … för mig? 
  • Vilka erfarenheter har du…? (praktisk kunskapsform) 
  • Skulle du kunna ge exempel på…? (praktisk kunskapsform) 
  • Vilka teorier eller centrala begrepp kan hjälpa dig att ytterligare förstå dina erfarenheter från den situation du beskrivit? (teoretisk kunskapsform) 

Motsvarande kunskap – innehåll, omfång och nivå

Motsvarande innehåll 
För att tillgodoräknande ska vara möjligt ska studentens kunskaper motsvara kunskapsinnehållet i de högskolepoäng (hp) som studenten vill tillgodoräkna. Med motsvarande innehåll kan man tänka så här:
Är det likvärdiga kunskaper, i betydelsen samma sakinnehåll?  Bedömarens uppgift är att bedöma om studentens kunskaper i huvudsak motsvarar kursens lärandemål. Kunskap som inte motsvarar lärandemål men ändå anses vara relevant inom området kan ersätta specifikt lärandemål om helheten uppnås. 

Motsvarande omfång 
30 hp ska ha ett omfång motsvarande en termins heltidsstudier. Att avgöra omfånget på studentens kunskaper är oftast enkelt om det rör sig om högskolestudier. 
Hur avgör bedömaren hur många högskolepoäng som tio års yrkeserfarenhet eller annat icke-formellt lärande motsvarar? Nivån på kunskaperna kan vara till hjälp för att avgöra omfånget Om nivån motsvarar vad vanliga studenter uppnår efter 60 hp kan 60 hp vara en rimlig uppskattning av omfånget.  

Motsvarande nivå 
Är det lika avancerade kunskaper? Nivåbegreppet behöver dock delas upp ytterligare: 

  • Nivå på sakinnehållet – är det exempelvis lika avancerad matematik i matematikkurserna? 
  • Nivå på kritiskt reflekterande tänkande och andra generiska färdigheter. Här kan examensmålen för generella- eller yrkesexamina vara till hjälp
  • Nivå på vetenskaplighet – metodskolning, förmåga att ta till sig vetenskaplig litteratur och genomföra självständiga arbeten inom ämnet  
  • Nivå på reflekterad yrkeskunskap i en yrkesutbildning (till exempel didaktik i lärarutbildning)  

Det är ganska vanligt att kunskaper förvärvade utanför högskolans värld håller en hög nivå vad gäller sakinnehållet men har brister inom de andra ovanstående punkterna. Detta behöver beaktas vid validering.

Stöd och hjälp

Bedömare ska ges möjlighet att helt fokusera på den sakkunniga bedömningen som kräver specialkunskaper i ämnet. Studie- och karriärvägledare kan stötta studenten under ansökningsprocessen genom information och kartläggning för att synliggöra kompetenser, kunskaper och färdigheter som kan vara relevanta vid en validering mot den aktuella utbildningen. Handläggare för tillgodoräknande svarar i första hand för att kommunicera med studenten och stöttar den sökande att sammanställa det underlag som bedömaren behöver. 

 

Senast granskad: