Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid och få stöd från staten för att täcka stora delar av kostnaden. Det statliga stödet har utvecklats efter lärdomar från finanskrisen och har använts för första gången under coronapandemin. Avsikten har varit att minska antalet uppsägningar och underlätta för arbetsgivare att behålla kompetens och på så sätt ha kortare startsträcka när konjunkturen vänder.
– Vi har identifierat fyra områden som riskerar att påverkas när korttidsarbete används samtidigt som många uppsägningar äger rum. Områdena kan vara vägledande för exempelvis när en handlingsplan ska upprättas för att säkra arbetsmiljön vid uppsägningar och användning av korttidsarbete, säger Elin Storman, doktorand i arbetsvetenskap.
De fyra områdena är (1) anställnings(o)trygghet; osäkerhet och hoppfullhet (2) arbetsbelastning och utökade arbetsuppgifter (3) förändrade ekonomiska och tidsmässiga strukturer och (4) förändrade arbetsplatsrelationer.
För företag innebär det en möjlighet att utveckla hållbara arbetsplatser och förebygga risken för ohälsa bland anställda vid framtida personalneddragningar och kriser.
– Nedgången under pandemin medförde en utdragen omställningsprocess där arbetsmiljön påverkades på flera sätt och där variationer kan ses i alla de fyra områdena. Resultaten från vår forskning ger insikter om hur eventuella negativa konsekvenser vid omställningar kan lindras och hur arbetsgivare kan vara bättre rustade i framtida personalneddragningar, inte minst nu när vi står inför en kommande lågkonjunktur, säger Elin Storman, doktorand i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
Resultaten finns att ta del av i en ny publicerad artikel:
