För att garantera att forskningen håller hög kvalitet publiceras forskningsresultaten normalt i svenska eller internationella vetenskapliga tidskrifter där de före publicering genomgår en noggrann kvalitetsgranskning. Dessa rapporter är framförallt riktade mot forskarvärlden.
Eftersom Tema Arbetsliv har en tydlig inriktning på att föra ut kunskaper från forskningen till arbetslivet har en hög ambitionsnivå lagts på produktion av utbildningsmaterial som skall vara direkt användbara för att bidra till arbetsplatsutveckling. Förutom produktion av skrifter av olika typ används också video som distribueras via Internet eller cd-rom.
Vetenskapliga artiklar
Work environment investments: Critical elements for success in optimizing occupational health and safety effects. Rydell A, Andersson I-M, Bernsand C-O, Rosén G. (2019) Work 64, pp 107–116 DOI:10.3233/WOR-192974
Utvecklingen inom exponeringsbedömning av kemiska arbetsmiljörisker. Historiskt och framåtblickande. Rosén G, Andersson I-M. (2019) Arbetsmarknad och Arbetsliv 25:1, pp. 68-81.
Work environment investments: outcomes from three cases. International journal of occupational safety and ergonomics. Rydell A, Andersson I-M. (2017) International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, 25:1, pp. 138-147 http://dx.doi.org/10.1080/10803548.2017.1374583.
Young People’s Attitudes to Attractive Work, During and After Upper Secondary School. Andersson I-M, Gunnarsson K, Hedlund A, Rosén G.(2017) Nordic journal of working life studies 7:1, pp. 55-68
Headmasters, teachers and supervisors role in knowledge transfer about OHS to pupils in vocational education.
Andersson, I-M., Gunnarsson, K., Rosén G. (2015) Safety and Health at Work 6, pp. 317-323
http://dx.doi.org/10.1016/j.shaw.2015.07.012
Safety motivation at work: Evaluation of changes from six interventions.
Hedlund, A., Gummesson, K., Rydell, A. & Andersson, I-M. (2016)Safety Science, 82, 155-163
doi:10.1016/j.ssci.2015.09.006
Enabling Transformative Learning in the Workplace: An Educative Research Intervention
Wilhelmson L, Moström Åberg M, Backström T, Köping Olsson B.(2015) Journal of Transformative Education 1-20
Partssamverkan i nedläggningsprocesser.
Rydell A. (2015) Arbetsmarkand & Arbetsliv, 21(1): 39-53.
Knowledge and experiences of risks among pupils in vocational education.
Andersson I-M, Gunnarsson K, Moström Åberg M, Rosén G. (2014) Safety and Health at Work, 5(3):140-146
Change in Managers' Conceptions of Human Resources in Organizations : Outcomes of An Intervention.
Rydell A, Andersson I-M, Hedlund A.(2014) International Journal of Business and Management ; Vol. 9, No. 1
Willingness to commute long distance among job seekers in Dalarna, Sweden
Heldt Cassel,S. Macuchova, Z. Rudholm, N. Rydell, A (2013) Journal of Transport Geography 28:49-55.
The Quest for CSR in Closedowns,
Rydell, A. & Wigblad, R. (2012) Nordic Journal of Working Life Studies, 2(3): 143-160.
Company-level flexicurity during the restructuring process: a model
Rydell, A, Wigblad, R. Transfer: European Review of Labour and Research 2011 Nr17 sid 547
Researching Attractive Work. Analyzing a model of attractive work using theories on applicant attraction, retention and commitment
Åteg, M and Hedlund, A. Arbetsliv i omvandling 2011:2, Linnéuniversitetet, Växjö.
Är dagens arbeten attraktiva? Värderingar hos1440 anställda.
Hedlund, A, Andersson, I-M, & Rosén, G. Arbetsmarknad och Arbetsliv 2010 Nr 4, sid 31-43. Karlstad Universitet.
Systematic Work Environment Management: Experiences from Implementation in Swedish Small-Scale Enterprises.
Gunnarsson K, Andersson I-M, Rosén G. Industrial Health 2010, 48, 185–196
Assessing Motivation for Work Environment Improvements: Internal Consistency, Reliability and Factorial Structure
Hedlund Ann, Åteg Mattias, Andersson Ing- Marie, Rosén Gunnar. Journal of Safety Research 2010 41(2): 145-151
Development processes for attractive work in small engineering companies
Åteg Mattias, Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar. Human Factors and Ergonomics in Manufacturing 2009 19(1): 35-63.
Attraktivitetens dynamik. Studier av förändringar i arbetets attraktivitet
Ann Hedlund. Doktorsavhandling juni 2007
Aktiviteter och lärande för attraktivt arbete. Utvecklingsprocesser i verkstadsindustrin
Åteg Mattias. Doktorsavhandling juni 2006
The attractiveness of the work is affected when production of handcrafted log houses moves indoors.
Hedlund, Ann. Silva Fennica 40(3): 545–558, 2006
Arbetsmiljöfrågans väg. Samverkan mellan kundföretag och företagshälsovård
Andersson I-M, Laring J, Åteg M och Rosén G
Arbete och Hälsa 2006:20
Införandet av systematiskt arbetsmiljöarbete på träföretag – Utvärdering av en metod, dess resultat och påverkan på arbetets attraktivitet.
Hedlund Ann, Pontén Bengt. Arbete och Hälsa 2006:15
Utbildning för tillverkning av timmerhus. Elevers syn på utbildning, arbete och yrke.
Hedlund, Ann. Arbetsliv i omvandling 2006:13
Arbetsmiljöarbete i Sverige 2004 En kunskapssammanställning över strategier, metoder och arbetssätt för arbetsmiljöarbete 2006:06
Ing-Marie Andersson, Göran M Hägg och Gunnar Rosén. Arbete och Hälsa 2006:06
FöretagSAM. En jämförelse av två modeller för implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete på mindre tillverkningsföretag.
Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar, Klusell Lars. Arbete och Hälsa 2006:05
Moveit. Motivations- och engagemangsskapande metoder i arbetsmiljöarbetet.
Åteg Mattias, Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar. Arbete och Hälsa 2005:08
Arbetsmiljöarbete i småföretag – samlad kunskap samt behov av forskning och utvecklingsinsatser.
Bornberger-Dankvardt S, Ohlson C-G, Andersson I och Rosén G. Arbete och Hälsa 2005:06
Attraktiv industriutbildning på gymnasiet. Ett deltagandeperspektiv på lokalt utvecklingsarbete.
Åteg Mattias. Arbetsliv i omvandling 2005:02
Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell.
Åteg Mattias, Hedlund Ann, Pontén Bengt
Arbetsliv i omvandling 2004:01
Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete i mindre tillverkningsföretag i Dalarna. En genomgång av förutsättningar för ett systematiskt arbetsmiljöarbete på mindre arbetsplatser.
Gunnarson Kristina, Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar. Arbete och Hälsa 2004:11
En studie av ungdomars och anställdas syn på arbete i två kommuner i Dalarna.
Hedlund Ann, Åteg Mattias, Sconfienza Carolina, Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar.
Arbete och Hälsa 2003:02
Arbetsrapporter
Young Peoples' Entrance to the Workplace – Introduction to Occupational Health and Safety.
Andersson, I-M. Gunnarsson, K. Hedlund, A. Rosén, G.Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2016:02, Borlänge.
Implementation of Video Exposure Monitoring . In Aluminum Industry.
Hedlund, A. Andersson, I-M. Rosén, G.(2015) Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2015:12, Borlänge.
Studenters, anställdas och företags syn på arbete – En pilotstudie av Turism/Besöksnäring, Material, Energi & Miljö samt IT & Media.
Hedlund, A. Andersson, I-M. Fällstrand Larsson, N. Stark, A. Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2014:02, Borlänge.
Arbetsmiljö vid service och reparation av skogsbränslemaskiner.
Andersson, I-M. & Hedlund, A. Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2013:18, Borlänge.
Damm- och mögelförekomst vid hantering av skogsbränsle.
Hedlund, A. & Andersson, I-M. Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2013:17, Borlänge.
Bullerförekomst vid sönderdelning av skogsbränsle.
Hedlund, A. & Andersson, I-M. Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2013:04, Borlänge.
Branschråd inom Focus InnoWents profilområden. Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö, samt IT & Media
Andersson, I-M, Hedlund, A. Arbetsrapport 2012:4, Högskolan Dalarna
Uppföljning av "Ny kunskap ger Nya affärer" 2007
Hedlund, A, Pontén, B. Arbetsrapport 2011:5, Högskolan Dalarna
Attraktiv konkurrenskraft AKK
Rosén, G, Andersson, I-M, Flemström E, Hedlund, A, & Pontén, B. Arbetsrapport 2011:4, Högskolan Dalarna , Falun.
Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen- Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm.
Hedlund, A, Andersson, I-M, Bjurström, R & Rosén, G. Arbetsrapport 2011:3, Högskolan Dalarna
Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi - En redovisning av fallstudier.
Hedlund, A, Andersson, I-M, Rosén, G & Rydell, A. Arbetsrapport 2010:11, Högskolan Dalarna
Ökad förståelse bland företagsledare för nyttan av utvecklingsinsatser inomarbetsmiljöområdet.
Andersson, I-M, Hedlund, A och Rosén, G. Arbetsrapport 2010:10, Högskolan Dalarna
Fysisk arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning. En kartläggning vid Högskolan Dalarna.
Anna Klerby. Arbetsrapport 2010:3, Högskolan Dalarna
Samverkan. Förutsättningar och möjligheter till stärkt arbetsmiljöarbete genom regional samverkan
Rosén Gunnar, Hedlund Ann, Andersson Ing-Marie, Antonsson Ann-Beth, Bornberger-Dankvardt Sten, Klusell Lars, Pontén Bengt.
Arbetslivsrapport 2007:23
Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär
Åteg Mattias, Andersson Ing-Marie, Neely Greg, Rosén Gunnar, Larin Jonas, Nygren Olle.
Arbetslivsrapport 2007:19
Bildredigering som stöd vid arbetsmiljöarbetet. Beskrivning av en metod med Moveit-egenskaper
Åteg Mattias & Andersson Ing-Marie Arbetslivsrapport 2007:15
Bättre arbetsmiljöarbete genom regional samverkan
B Pontén, I-M Andersson, A-B Antonsson, S Bornberger-Dankvardt, A Hedlund, G Rosén och H Stor. Arbetslivsrapport 2006:36
Metoder och verktyg för motivation till och integration av arbetsmiljöarbete
M Åteg, O Nygren, I Andersson, J Laring, G Neely och G Rosén. Arbetslivsrapport 2006:25
Arbetsmiljöarbete som utvecklingsmotor. Erfarenheter från regional utveckling i Dalarna
Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar. Arbetslivsrapport 2005:06
Att utveckla effektivare och socialt mer ansvarstagande arbetsorganisationer
Göran Brulin (red). Rapporten baseras på bidrag från bl a Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar och Åteg Mattias. Arbetslivsinstitutet 2003:06
Röster om Industriarbete. En intervjustudie om kvinnors berättelser om arbete i en manligt dominerad miljö.
Bergman, Maria. Kultur och lärande, Högskolan Dalarna 2003:07
Kvinnliga röster från en manlig värld. En intervjustudie om kvinnliga ingenjörer i Dalarnas industri.
Bergman Maria. Kultur och lärande, Högskolan Dalarna 2003:17
Slutrapport från förstudie avseende förutsättningar för Arbetslivsinstitutet att etablera verksamhet inriktad på forskarstödd utveckling av företag i Dalarna
Rosén Gunnar, Andersson Ing-Marie. Slutrapport Arbetslivsinstitutet 1999
att-Informerar 2001-2007
Attraktivt Arbete 2009-2014
Nyhetsbrev och NYTTA
NYTTA 1-2014 Så lär vi ungdomarna om arbetsmiljö! Unga arbetstagare skadas mer i arbetet än äldre. Det gäller i Sverige såväl som internationellt. En naturlig fråga att ställa sig är då hur väl eleverna förbereds för att kunna minska riskerna då de kommer ut på arbetsmarknaden. Av den anledningen har ett forskningsprojekt genomförts med syftet att närmare undersöka hur arbetsmiljökunskaper förmedlas till elever i gymnasieskolans yrkesförberedande program inriktade mot arbete i verkstadsindustrin, träindustrin, på hotell och restauranger samt inom åkeribranschen. Undersökningen utfördes vid tio skolor i tre län i Mellansverige. |
|
Nyhetsbrev 1-2014 - Arbete - viktigt och attraktivt för studenter! Viktigt för regionens kompetensförsörjning och överlevnad är en överensstämmelse mellan näringslivets behov och de studenter högskolan levererar. Arbetsgivares, anställdas och studenters förväntningar på och värderingar av arbete har kartlagts i en pilotstudie. |
|
Nyhetsbrev 1-2011 - Risker och möjligheter vid arbete med skogsenergi Skogsenergi är en del av skogsbranschen som ökat under det senaste decenniet samtidigt som antalet nya entreprenörer ökar. Hur ser arbetsmiljön ut för de som arbetar med skogsenergi? Vad tycker de om sina arbeten? Vad kan göras för att förbättra arbets-förhållandena så att de som idag jobbar med skogs-energi vill stanna kvar och för att underlätta rekrytering av kompetenta medarbetare i framtiden? |
|
Nyhetsbrev 1-2010 - Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är de som främst bidrar till att göra arbete attraktivt enligt 2438 anställda. Vad tycker de mer är viktigt? Hur attraktiva är deras arbeten? Vilka områden är angelägna att utveckla för att attraktiviteten ska öka? |
|
NYTTA 7-2010 - Vi och Vår arbetsplats Kursen har som målsättning att på ett praktiskt och arbetsplatsnära sätt hjälpa deltagarna framåt med för dem aktuella arbetsmiljöfrågor. Områden som berörs kan vara psykosociala aspekter på arbetsmiljön, ergonomi och belastningsrisker, arbetsmiljölag och föreskrifter mm. |
|
NYTTA 6-2010 - Visit Visit är en metod som bygger på att man besöker sin egen arbetsplats och fotograferar den miljö man verkar i för att sedan, baserat på bildmaterialet, kritiskt granska och diskuterar igenom vad som kan förbättras, varför det ska göras samt hur det bör ske. Granskningen utgår från olika perspektiv – anställd, kund, leverantör, arbetssökande, familjemedlem etc. |
|
NYTTA 5-2010 - VeKo-Light I ett verksamhetsanpassat kontor är kontorslayout och arbetssätt utformade för att stödja ett effektivt arbete och samtidigt ge en stimulerande miljö. Vid ombyggnationer och förändringar är det extra viktigt med personalmedverkan och förankring i organisationen – det är primärt inget byggprojekt utan till stor del ett förändringsprojekt. VeKo-Light kartlägger verksamheten och skapar en lokalutformning och en layout för möblering och utrustning som förbättrar både arbetssättet och den totala arbetsmiljön. Principerna kan också användas för andra bygg- och förändringsprojekt. |
|
NYTTA 4-2010 - SAM - Rätt och Lätt SAM-Rätt och Lätt är en arbetsmetod som är utvecklad i samverkan med småföretag och där företaget med sina chefer och medarbetare kan gå från att helt sakna ett Systematiskt Arbetsmiljöarbete till att ha ett fullt ut fungerande SAM. Metoden engagerar samtliga på företaget vilket ökar förutsättningarna för en organisatoriskt hållbar implementering. Med ett fungerande SAM möter företaget de krav som arbetsmiljölagen ställer på arbetsgivarens skyldighet att systematiskt arbeta med arbetsmiljön inom den egna organisationen. |
|
NYTTA 3-2010- PIMEX För många av de faktorer som skapar problem i arbetsmiljön är det inte alltid självklart vad som skall göras för att åtgärda problemen. Vilka insatser är effektivast för att förbättra luften? Hur kan vi minska buller och vibrationer? På vilket sätt skall vi arbeta för att minska risken för belastningsskador? Ofta är det möjligt att minska problemen en hel del utan större investeringar, bara man kan gör orsakerna synliga. Med PIMEXmetoden görs detta tydligt genom att videofilma och mäta på arbetsplatsen för att tydliggöra orsakssammanhangen. |
|
NYTTA 2-2010 - Bildredigering Bildredigering är en metod där man med datorns hjälp förändrar bilder från en arbetsplats för att på ett enkelt och tydligt sätt visa på resultatet av olika arbetsmiljö-förbättrande åtgärder innan dessa genomförts. |
|
NYTTA 1-2010 - Attraktivt Arbete För att skapa ett attraktivare arbete är det viktigt att utgå ifrån det egna arbetet och den egna arbetsplatsens förutsättningar och ifrån dem som arbetar där. Attraktivt Arbete ger en bild av personalens uppfattning om vad de tycker är viktigt i ett attraktivt arbete och hur de upplever sitt nuvarande arbete. |
|
NYTTA 4-2009 - Varför erbjuda attraktivt arbete? Enligt många prognoser väntas en hårdare konkurrens om arbetskraften. Företag, organisationer och aktörer konstaterar att det blir allt viktigare att erbjuda ett Attraktivt Arbete för att behålla, engagera och attrahera medarbetare. För att möta dessa behov utvecklar Tema Arbetsliv arbetssätt och metoder i samverkan med arbetsställen i olika branscher. |
N4-2009 |
NYTTA 3-2009 - Ordning och Reda en enkel och handfast metod som ger resultat Oordning skapar ofta vantrivsel och ineffektivitet på en arbetsplats. När det saknas gemensamma regler för, till exempel, hur material och utrustning ska placeras, hur information ska hanteras eller hur förhållningssättet gentemot en kund ska vara uppstår ofta onödig irritation. Det leder i sin tur lätt till arbetsmiljöproblem. |
N3-2009 |
NYTTA 2-2009 - Tänka varumärke när man skall anställa? Skall man tänka på varumärket om man vill behålla och locka personal till en verksamhet? Svaret är troligen ja – men att bygga ett varumärke är inget hastverk. Syftet med ett varumärke är att skapa en relation, lojalitet mellan producent och konsument/arbetsgivare och arbetskraft, vilket är en långsiktig process. |
|
NYTTA 1-2009 - Balanserad kommunikation för Effektiva Team Arbetsgruppers effektivitet har i forskning visat sig vara beroende av att kommunikationen är balanserad – det vill säga att alla bidrar till samtalet, att det ställs frågor så att alla förstår eller hjälper andra att utveckla sina tankar, att uttrycka vad man själv eller gruppen tycker, hur man förstår saker och ting, och att man tar hänsyn till till exempel kunder, genom att ta in deras synsätt och behov. |
Övriga publikationer
Prao-handboken del1
Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten.
Prao-handboken del2
Den här handboken vänder sig till er på skolan som är inblandade i PRAO-verksamheten.