Forskarutbildningen i ämnet pedagogiskt arbete inom området pedagogiskt arbete syftar till att utbilda forskande lärare med förmåga att stärka den vetenskapliga grunden för pedagogisk yrkesverksamhet i förskola, skola och högre utbildning.
Forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete
Utbildningen leder till en licentiatexamen eller doktorsexamen i pedagogiskt arbete.
Forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete studerar och utvecklar kunskap om institutionella pedagogiska praktiker inom förskola, skola och högskola. Undervisning, lärande, omsorg och fostran är områdets centrala kunskapsobjekt, vilka ses som integrerade processer vars inbördes relationer är föremål för forskningsområdet. Studierna bedrivs med utgångspunkt i didaktiska frågor.
Ämnet innefattar dessutom studier av förutsättningar för dessa kunskapsobjekt, exempelvis studier av undervisningsmiljöer, samt undervisnings-, fostrans- och lärandeuppdragens utformning. Frågor om pedagogers, barns, elevers och studenters upplevelser och förståelser av undervisning, lärande, fostran och omsorg är också väsentliga aspekter av forskningsområdet pedagogiskt arbete. Till detta tillkommer relaterad teori- och metodutveckling för studier av pedagogiska praktiker som väsentlig del av forskarutbildningsämnet.
Området pedagogiskt arbete
Området pedagogiskt arbete, som sammanfaller med forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete, har en interdisciplinär karaktär, vilket betyder att dess centrala kunskapsobjekt – undervisning, lärande, fostran, omsorg och deras förutsättningar – beforskas med utgångspunkt i flera olika vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv. Kännetecknande för området tillika forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete är också dess nära koppling till de pedagogiska professionerna och deras betydelse för utveckling av pedagogisk verksamhet som vilar vetenskaplig grund och demokratiska värderingar.
Mål för utbildningen
Målet med forskarutbildning i pedagogiskt arbete är att utbilda forskare som kan utveckla kunskap om den pedagogiska yrkespraktiken och dess förutsättningar. Dessa forskare ska även kunna bidra till kunskapsutveckling av metoder och teorier lämpliga för praktiknära studier inom pedagogiskt arbete. Ytterligare ett mål med utbildningen är att dessa forskande lärare också ska bidra till samhällsutvecklingen i allmänhet och av pedagogisk yrkespraktik i synnerhet, från förskola till högskola.
Antagning som doktorand
Ansökan från potentiell doktorand kan ske genom att personen söker en utannonserad doktorandanställning. Högskolan kan även anta en sökande som finansieras av annan arbetsgivare, om högskolan bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller och åtta år när det gäller doktorsexamen.
Anställning som doktorand
Det finns en tydlig tidsram för hur länge du kan ha din anställning som doktorand. Doktorandanställningen är en tidsbegränsad anställning som regleras i högskoleförordningens femte kapitel. Den sammanlagda anställningstiden är motsvarande fyra års heltid för studier som leder till doktorsexamen och motsvarande två år för en licentiatexamen. För doktorander anställda vid högskolan gäller i normalfallet 80 procent doktorandstudier och 20 procent institutionstjänstgöring, vilket gör att anställningen sträcker sig över fem respektive två och ett halvt år.
Ta del av praktiska tips som är en vägledning för dig som är anställd som doktorand vid högskolan.
Allmän och individuell studieplan
Forskarutbildningens krav, upplägg och examination styrs av den allmänna studieplanen. Som tillägg till den har varje doktorand en egen individuell studieplan som fastställs av prefekt senast 3 månader efter startdatum för forskarstudierna. Den individuella studieplanen omfattar en forskningsplan för licentiatuppsatsen eller avhandlingsarbetet, planerad handledning för det kommande året, tänkta kurser under forskarutbildningen och planerad aktivitetsgrad för hela forskarutbildningen.
Allmän studieplan pedagogiskt arbete 2018-06-13 (pdf)
Allmän studieplan pedagogiskt arbete 2020-09-09 (pdf)
Allmän studieplan pedagogiskt arbete 2022-05-25 (pdf)
Blankett: Individuell studieplan (pdf)
(OBS! Denna fil går inte att öppna i webbläsare. 1) Högerklicka och välj "spara länk som" för att spara filen i din dator. 2) Öppna sedan filen i Acrobat Reader från den plats du sparade filen.)
Anvisningar för individuell studieplan (ISP) på forskarnivå (pdf)
Obligatoriska och valbara kurser
Kursdel och projektarbete bör genomföras parallellt. De obligatoriska kurserna ges vartannat år, är i huvudsak campusbaserade och på svenska.
Den obligatoriska kursdelen om 45 hp för en doktorsexamen i pedagogiskt arbete enligt allmän studieplan senaste versionen består av följande kurser:
- Introduktion till forskning i pedagogiskt arbete 5 hp
- Vetenskapsteori och forskningsetik 7,5 hp
- Intellektuella utmaningar – att formulera och undersöka ett problem 5 hp
- Vetenskapliga metoder för forskning i pedagogiskt arbete 10 hp
- Forskning och pedagogisk praktik – teoretiska perspektiv 7,5 hp
- Forskningskommunikation för samhällsutveckling 4 hp
- Akademiskt skrivande och talande på engelska 6 hp
Den obligatoriska kursdelen om 30 hp för en licentiatexamen i pedagogiskt arbete enligt allmän studieplan senaste versionen består av följande kurser:
- Introduktion till forskning i pedagogiskt arbete 5 hp
- Vetenskapsteori och forskningsetik 7,5 hp
- Vetenskapliga metoder för forskning i pedagogiskt arbete 10 hp
- Forskning och pedagogisk praktik – teoretiska perspektiv 7,5 hp
Doktorander antagna efter ordinarie utlysning som sker inför höstterminen vartannat år rekommenderas att läsa kurserna i särskild ordning. Första kursen blir då Introduktion till forskning i pedagogiskt arbete som ges termin 1, och den sista obligatoriska kursen blir Akademiskt skrivande och talande på engelska som ges termin 4.
Doktoranden söker de obligatoriska kursernanär kursen öppnat för anmälan. Anmälningsblankett skickas ut till samtliga doktorander när det är aktuellt.
Utöver obligatoriska kurser krävs ytterligare valbara kurser omfattande 30 hp för doktorsexamen alternativt 15 hp för licentiatexamen. De valbara kurserna syftar till att doktoranden ska fördjupa sina kunskaper och förmågor inom för avhandlingsämnet centrala delar, innehållsmässigt, teoretiskt och/eller metodologiskt. Doktoranden väljer kurserna tillsammans med handledare. I de fall kurser läses utanför Högskolan Dalarna, ska de tillgodoräknas.
Blankett: Ansökan om tillgodoräknande (pdf)
Avstämningsseminarier
Doktorandens texter ska ventileras i följande avstämningsseminarier.
Efter varje avstämningsseminarium samlas granskare, handledare och doktorand enskilt för att sammanfatta de huvudsakliga synpunkter och förslag som framkommit och ange riktning för det fortsatta arbetet. Eventuella förändringar i doktorandens projektplan förs in i den individuella studieplanen inför den årliga uppföljningen.
Planeringsseminarium
Seminariet hålls när motsvarande 10 procent av avhandlings- respektive licentiatprojektet tillryggalagts. Seminariet syftar till att säkerställa att det planerade projektet ligger inom ramen för forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete samt är genomförbart inom givna tidsramar.
Mittseminarium
Seminariet hålls när motsvarande 50 procent av avhandlings- respektive licentiatprojektet tillryggalagts. I de fall doktoranden avlagt licentiatexamen och fortsätter forskarutbildningen mot doktorsexamen ersätts mittseminarium av ett nytt planeringsseminarium.
Slutseminarium
Seminariet hålls när motsvarande 90 procent av avhandlings- respektive licentiatprojektet tillryggalagts.
Licentiatseminarium och disputation
Forskarutbildningen avslutas med ett licentiatseminarium eller en disputation då licentiatuppsats omfattande 75 hp respektive doktorsavhandling omfattande 165 hp försvaras.
Det är möjligt att skriva avhandlingen/uppsatsen i form av en monografi eller i form av en sammanläggningsavhandling/-uppsats. Vid sammanläggningsavhandling krävs i normalfallet för doktorsexamen fyra granskade vetenskapliga publikationer (varav minst två är accepterade för publicering genom gängse peer-review-förfarande) samt en sammanbindande del, en ”kappa”. För licentiatexamen krävs i normalfallet minst två granskade vetenskapliga publikationer (varav minst en är accepterad för publicering genom gängse peer-review-förfarande) samt en sammanbindande del, en ”kappa”. I doktorsavhandlingens/licentiat-uppsatsens kappa ska det tydligt redovisas vad som är doktorandens eget bidrag och, i förekommande fall, vad som är andra författares bidrag i de artiklar eller motsvarande som ingår i avhandlingen/uppsatsen.
Doktorsavhandlingen/licentiatuppsatsen i pedagogiskt arbete ska skrivas på svenska eller engelska. Doktorsavhandling/licentiatuppsats som skrivs på engelska ska innehålla en sammanfattning på svenska, och avhandling/licentiatuppsats som skrivs på svenska ska innehålla sammanfattning på engelska. Sammanfattningen ska vara så utförlig att en läsare utan kunskaper på området ska få en klar uppfattning om avhandlingens/licentiatuppsatsens syfte och huvudsakliga innehåll, de vetenskapliga metoder och de teoretiska verktyg som använts samt de resultat som nåtts. Hänvisningar ska göras till doktorsavhandlingens/licentiatuppsatsens olika kapitel/delarbeten.
Blankett: Anmälan och beslut om dispuation (pdf)
Blankett: Anmälan och beslut om licentiatseminarium (pdf)
Stöd under forskarutbildningen
Forskarutbildningen omfattar motsvarande fyra år på heltid för en doktorsexamen och två år på heltid för en licentiatexamen. Under den tiden kan mycket hända då det är projekt som ska drivas och samarbeten som ska fungera bra. Till stöd finns ett Samarbetsverktyg för doktorander och handledare som är ett stöd i handledningen. Huvudhandledarskap liksom biträdande handledarskap kan skifta under doktorandtiden. Doktorander får även ta del av det gemensamma forskningsstödet som finns på högskolan.