Ny organisation för lärarutbildning

• Ordförande utses av rektor.
• Studeranderepresentanter utses av Studentkåren.
• Lärarrepresentanter och extern sakkunnig föreslås av UFN, varpå rektor fattar beslut.
• Respektive prefekt utser ledamot från sin institutionsledning i form av prefekt eller proprefekt.

Den interimistiska lärarutbildningsnämnden får efter nämndens inrättande föreslå rektor viceordförande bland lärarrepresentanterna.

Den interimistiska lärarutbildningsnämnden har fått i uppdrag att ta fram förslag till rektorsbeslut avseende sammansättning, tillsättning, organisatorisk placering, arbetsformer, ansvarsområde och beslutsrätter för den tillkommande ordinarie lärarutbildningsnämnden. Detta innefattar att se över arbetsordningar, delegationsordning och regler för kollegiala val så att dessa styrdokument anpassas till den nya organisationsmodellen.

Den interimistiska nämnden har även fått i uppdrag att ta fram förslag på former för samordning av utbildningarna inom lärarutbildningen på såväl strategisk som operativ nivå. Det kan till exempel handla om tillsättning av nödvändiga utskott, mötesformer för programansvariga, planering och uppföljning av programutbildningar med mera.

Då den interimistiska lärarutbildningsnämnden är en övergångslösning placeras den under UFN för att säkerställa effektiv samordning under övergångsperioden. En ordinarie lärarutbildningsnämnd kan med andra ord få en annan organisatorisk placering, vilket blir en fråga för den interimistiska lärarutbildningsnämnden att utreda.

Den interimistiska lärarutbildningsnämnden fattar beslut kollektivt, vilket skiljer sig mot institutionsledningsråden där prefekt (ordförande) beslutar efter samråd.

Det finns flera orsaker bakom beslutet att ta fram ett nytt förslag på ny organisation för lärarutbildning:

• Slutsatsen av den externa granskningen efter förlorat och uteblivet examenstillstånd för förskollärarutbildning.
• Tvärfunktionellt samarbete har inte fungerat optimalt.
• Svårigheter att rekrytera och behålla chefer.
• Arbetsmiljöproblematik har identifierats och måste åtgärdas.
• Slutsatser från forskningsgranskningen.

En ny organisation strävar efter att skapa en mer stabil, sammanhållen och kvalitativ lärarutbildning. Förhoppningen är att föreslagna förändringar kommer att leda till en mer positiv arbetsmiljö, stärkt samarbete och en ökad kvalitet på utbildningen.

Slutsatsen av den externa granskningen efter förlorat och uteblivet examenstillstånd för förskollärarutbildning

Det förlorade och uteblivna examenstillståndet för förskollärarutbildning resulterade i en granskning av en högskoleextern analysgrupp (C2023/1530). Deras slutsatser lyfter fram behov av att:

• förstärka formerna för det övergripande ansvaret för lärarutbildningen vid högskolan,
• stärka programansvaret,
• se över ämnet pedagogiskt arbete; dess nuvarande form och innehållsmässigt breda omfattning.

Tvärfunktionellt samarbete har inte fungerat optimalt

Det har identifierats brister i samarbetet mellan institutionerna som ansvarar för olika delar av lärarutbildningen gällande exempelvis kvalitetssäkring av kursinnehåll samt ämneskompetens i kurser. Medarbetare och chefer vid de olika institutionerna upplever inte att delaktighet i och ansvar för lärarutbildningen fungerar. För att förbättra detta är det avgörande att:

• Stärka delaktigheten och ansvaret: En stark lärarutbildning är en gemensam angelägenhet för hela Högskolan Dalarna. Genom att arbeta mer integrerat kan vi bättre möta studenternas behov och krav.

Från beslut om att ta fram en ny lärarorganisation (C20214/1233).

Svårigheter att rekrytera och behålla chefer inom ILU

Under de tre år som ILU har varit en institution har institutionen upplevt flera chefsbyten på både prefekt- och avdelningsnivå. Brist på kontinuitet kan leda till:

• Utmaningar i kvalitetsförbättringar: Olika chefer kan ha olika fokus och prioriteringar. När många chefsbyten görs blir det svårt att upprätthålla långsiktiga mål.
• Förlust av kunskap och erfarenhet: Frekventa chefsbyten skapar en osäkerhet i verksamheten och kan påverka medarbetarnas arbetsmiljö negativt.

Arbetsmiljöproblematik har identifierats och måste åtgärdas

Under de senaste åren har en rad arbetsmiljöproblem uppmärksammats inom institutionen, vilket har lett till flera anmälningar. Dessa problem indikerar att:

• Det finns brister i vår nuvarande struktur: Dessa brister påverkar både medarbetarnas välbefinnande och vår förmåga att upprätthålla hög kvalitet i arbetet.
• Behov av förändring: För att skapa en arbetsmiljö där alla medarbetare trivs och kan prestera sitt bästa är det nödvändigt med en omorganisation.

Slutsatser från forskningsgranskningen

Under 2023 gjordes en utvärdering och uppföljning av Högskolan Dalarnas forskningsverksamhet (C2023/1442). I den framkom behovet av att skapa möjligheter för och synliggöra den lärarutbildningsinriktade forskningen på en bredare front än i den organisation som finns idag.

Publicerad 5 september 2024.

En arbetsgrupp bestående av prefekter från samtliga institutioner inklusive proprefekt från ILU samt studentrepresentant har tagit fram förslaget.

Under processens gång har förslaget i olika skeden presenterats för en referensgrupp bestående av kollegiala ledamöter från samtliga institutioners ledningsråd; fyra från ILU, en representant vardera från övriga institutioner samt en studentrepresentant. Referensgruppen har delgivit arbetsgruppen synpunkter på förslaget under processens gång.

Referensgruppen fick den 19 april ta del av ett första förslag med skisser på två möjliga modeller för organisation av lärarutbildning. Referensgruppen inkom med synpunkter den 25 april. Arbetsgruppens bedömning var att synpunkterna gick i riktning mot att fördelarna med en matrisorganisation övervägde jämfört med en sammanhållen institution enligt förslaget. Referensgruppen lyfte dock behov av ett förtydligande på en rad punkter, liksom att en matrisorganisation behöver säkerställa former för dialog och kollegialt inflytande för att fungera tillfredsställande.

Förslaget är en mer utvecklad modell för matrisorganisationen, där referensgruppens synpunkter beaktas i möjligaste mån. Arbetsgruppen gav även i förslaget exempel på vilka ämnen som kunde ansvara för UVK-kurser samt var ämnen kunde placeras.

Arbetstagarorganisationerna har kontinuerligt informerats och rektors ledningsråd har diskuterat det förslag till matrismodell som sedan i huvudsak var det som lämnades till högskolestyrelsen den 13 juni 2024. Högskolestyrelsen beslutade att gå vidare med förslaget. 

Mellan den 17 juni och den 23 augusti gavs institutionerna, verksamhetsstödet, UFN och studentkåren möjlighet att ge remissvar. Under augusti månad genomfördes även risk-och konsekvensanalyser av samtliga institutioner, med syftet att identifiera eventuella risker och förebyggande åtgärder.

Publicerad 5 september 2024.

3 april: Högskolestyrelsen ger rektor i uppdrag att genomföra en total översyn av lärarutbildningsområdet med syfte att ta fram en ny organisation för lärarutbildning.
8 april: Rektor beslutar om att ge tillförordnad prorektor uppdraget att sätta samman och leda en arbetsgrupp för att genomföra en genomlysning av lärarutbildningsområdet samt ta fram förslag till ny organisati­­on för lärarutbildningarna.
12 april: Rektor beslutar om arbetsgruppens utformning.
20 maj: Rektors ledningsråd diskuterar förslag på ny organisation för lärarutbildningarna.
13 juni: Förslag till ny organisation för lärarutbildningarna presenteras för högskolestyrelsen. Styrelsen beslutar att förslaget ska gå vidare på remiss inom högskolan. 
17 juni – 23 augusti: Förslaget är ute på intern remissrunda inom högskolan.
Under augusti: Risk-och konsekvensanalyser genomförs.
4 september: MBL-information ges till arbetstagarorganisationerna.
10 september: MBL-information ges till arbetstagarorganisationerna.
11 september: Arbetsgruppen träffar ansvariga för remissyttrande samt rektorsfunktionen för återkoppling på och dialog om remissyttranden.
19 september: Högskolestyrelsen fattar slutligt beslut för förslag på ny organisationsmodell för lärarutbildning vid Högskolan Dalarna, alltså ramverket för hur lärarutbildningarna ska organiseras.

Publicerad 20 september 2024

Nej, lärarutbildningen har tidigare inte omorganiserats. Däremot skedde en omorganisering av hela lärosätet år 2021 för att få mer sammanhållna akademiska miljöer. Resultatet av det arbetet innebar bland annat att akademierna blev institutioner, där en av dem var ILU.

Publicerad 5 september 2024.

Det skulle innebära att två olika modeller för ledning och styrning av verksamhet skulle kollidera med varandra.

Publicerad 5 september 2024.

Beslutet innebär att:

• Lärarutbildningarna från och med den 1 januari 2025 ska organiseras i en matrismodell, där ett särskilt organ – en lärarutbildningsnämnd (LUN) - ansvarar för ledning, utveckling och samordning av lärarutbildningsområdet, vilket innebär att det inte längre finns en institution med särskilt ansvar för lärarutbildning.
• Högskolan Dalarna övergår från fem till fyra institutioner (ILU avvecklas).
• Rektor har enligt beslutet fått i uppdrag att besluta om former för beredning av åtgärder inom de områden i matrisorganisationen som behöver hanteras i särskild ordning.
• Implementeringsprocessen ska enligt beslutet beakta de aspekter som framkommit i remissvaren, såsom arbetsmiljö och samordning, samt det uttalade uppdraget att säkerställa hög vetenskaplig kvalitet.

Publicerad 20 september 2024.

En stark lärarutbildning är en av hörnpelarna i ett starkt lärosäte. Med en matrisorganisation där en lärarutbildningsnämnd har ett tydligt mandat och ett tydligt kvalitetsansvar skapar vi goda förutsättningar för detta. När lärarutbildningsnämnden i samverkan med medverkande institutioner bedriver lärarutbildning kan ämnesmiljöer från medverkande institutioner bidra till hög kvalitet i kurser och program och utbildningen blir en angelägenhet för hela lärosätet.

Genom att i ungefär lika hög grad involvera samtliga institutioner i lärarutbildningen och låta en nämnd ha kvalitetsansvar undviker vi det som idag är ett problem – att medarbetare och chefer vid de olika institutionerna inte upplever att delaktighet i och ansvar för lärarutbildningen fungerar.

Publicerad 5 september 2024.

De brister som har framkommit är allvarliga. Högskolestyrelsen ser därför att skyndsamma åtgärder är nödvändiga för att säkerställa kvaliteten i våra utbildningsprogram. Högskolan Dalarna ska ha en stark och attraktiv lärarutbildning.

Även om processen sker skyndsamt, så är det viktigt att poängtera att förslaget om en matrisorganisation var ett resultat av noggranna analyser och en inkluderande process, där olika parter inom högskolan bidrog. Tillsammans tar vi vårt gemensamma ansvar i att säkerställa att våra studenter får en utbildning som möter både dagens och framtidens krav.

Publicerad 5 september 2024
Uppdaterad 20 september 2024

Nej. Styrelsen var enad om att förändringen är nödvändig för att säkerställa fortsatt hög kvalitet och systematisk utveckling av högskolans lärarutbildning. Det har förekommit rykten om att delar av styrelsen starkt motsatte sig beslutet - det stämmer inte. Styrelsen enda tillägg i beslutet var att implementeringsprocessen ska beakta de aspekter som framkommit i remissvaren, såsom arbetsmiljö och samordning, samt det uttalade uppdraget att säkerställa hög vetenskaplig kvalitet. 

Publicerad 26 september 2024. 

En matrisorganisation är väl beprövad vid andra lärosäten och skapar förutsättningar för det breda ansvarstagande som krävs för lärarutbildningar i den omfattning som Högskolan Dalarna har. En nämnd, där även representation från kommun och externt lärosäte finns, ger förutsättningar för samordning och kvalitetsutveckling av utbildningarna.

Publicerad 5 september 2024.

I en matrismodell är det mycket viktigt att det finns goda dialogytor mellan nämnd och institutioner när det gäller kvalitetsarbete, men även planering och ekonomi. Alla organisationsmodeller har utmaningar, men matrismodellen är väl beprövad vid andra lärosäten och det finns därför gott om erfarenheter att bygga utifrån.

Publicerad 5 september 2024.

En verksamhet följs kontinuerligt upp genom bland annat verksamhetsplaner, kvalitetsgranskningar och kursutvärderingar för att säkerställa att den fungerar ändamålsenligt. Fungerar den inte, då får man diskutera åtgärder.

Ingen utvärdering av omorganiseringen som helhet är planerad och mest troligt kommer det vara svårt att få till en sådan. Det kommer sannolikt snarare handla om flera olika processer som utvärderar lärarutbildningen kontinuerligt över tid, beroende på vad det är för olika aktiviteter som det handlar om. I bland annat processen att se över pedagogiskt arbete och vid formella inrättanden av ämnen – och när man provtrycker processerna för det – så kommer man troligtvis upptäcka om man behöver göra vissa förändringar. 

Publicerad 27 november 2024

IKS: Vi ser implementeringen som en av de stora frågorna vi kommer behöva arbeta med under 2025 och t.f prefekt har tillsammans med proprefekter påbörjat dialog kring hur arbetet ska ske. Vi ser en stor möjlighet och potential i att bygga något starkt tillsammans och tycker det ska bli spännande. Institutionen ser fram emot att få välkomna nya medarbetare, samtidigt som det finns en stor förståelse för att alla kanske inte längtar efter att flytta till IKS.

IIT: Vi behöver så snart som möjligt komma in i det nya och börjar med att se till att matematikdidaktik integreras med matematik och statistik som vi har på institutionen idag. Vi behöver även fokusera på att skapa en bra arbetsmiljö så att ni (på matematikdidaktik) kan fokusera på det ni ska göra. Håller med IKS om att det finns många spännande möjligheter framåt. Vi behöver lägga det som varit bakom oss, jobba tillsammans och göra det bästa av det vi kan under åren framåt. 

ISLL: De flesta av vår institutions ämnen är redan engagerade i lärarprogrammets olika inriktningar och vi hoppas på ett nära samarbete med IKS:s ledning framöver. När det gäller att ta emot PUD så är vi väldigt ivriga att samarbeta och samverka mer med verksamheten och planera inför övergången. 

IHOV: Naturvetenskapliga ämnen som biologi, fysik och kemi har redan en central roll i flera av IHOV:s utbildningsprogram såsom sjuksköterske- och barnmorskeprogrammen och idrottslärarutbildningen. IHOV har starka forskningssamarbeten inom områden som medicinsk vetenskap, omvårdnad och idrottsvetenskap. Genom att inkludera naturvetenskap skapas nya möjligheter för forskning i samverkan. Vi ser fram emot att välkomna de nya medarbetarna och diskutera tillsammans de möjligheter vi har framför oss.  

Publicerad 27 november 2024.

Det är fullt möjligt för den interimistiska lärarutbildningsnämnden att adjungera personer till sig som då kan delta på möten med yttranderätt. Men troligtvis blir en viktig del för den interimistiska lärarutbildningsnämnden att formera beredande arbetsgrupper och utskott som ska bereda inför lärarutbildningsnämndens beslut. I det arbetet behöver den interimistiska lärarutbildningsnämnden ta in viktiga faktorer och funktioner för att säkerställa att arbetet kan genomföras.

Publicerad 27 november 2024.

Några av de argument som framhävs för en matrisorganisation kopplat till ökad kvalitetssäkring är:

1. Integrering av ämneskompetens

Genom att fördela lärarutbildningen över flera institutioner kan utbildningen dra nytta av den ämneskompetens som redan finns inom dessa områden. Detta kan leda till en djupare och mer specialiserad undervisning inom varje ämne, vilket stärker den övergripande kvaliteten på utbildningen.

2. Tvärvetenskapligt samarbete

En matrismodell främjar samarbete mellan olika institutioner och discipliner, vilket kan stärka det tvärvetenskapliga samarbetet. Detta kan säkerställa kvaliteten genom att ge studenterna en bredare och mer relevant utbildning som förbereder dem bättre för framtida yrkesutmaningar.

3. Stärka beslutsprocesser

I en matrismodell fattas beslut om lärarutbildningen av en särskild nämnd som inkluderar representanter från flera institutioner. Flera perspektiv och expertiser vägs in, vilket minskar risken för felbeslut som kan påverka kvaliteten negativt.

4. Ökad flexibilitet i anpassningsförmåga

Matrisstrukturen gör det möjligt för lärarutbildningen att snabbare anpassa sig till förändringar i omvärlden, exempelvis nya krav på lärarkompetenser eller förändringar i utbildningssystemet. Denna flexibilitet kan vara avgörande för att upprätthålla och förbättra kvaliteten över tid.

5. Kontinuerlig förbättring genom feedback

Matrisorganisationer möjliggör mer strukturerad insamling och analys av feedback från olika delar av organisationen. Detta kan leda till kontinuerliga förbättringar i utbildningsprogrammet, baserade på lärdomar och insikter från både medarbetare och studenter.

Publicerad 5 september 2024.

Målet är att kostnaderna för en ny organisation ska balanseras upp av att en institution avvecklas. I övrigt handlar det om en kostnadsneutral förflyttning av verksamhet och medarbetare.

Omställningskostnader i övrigt är svåra att uppskatta. Under närmaste året kommer inga djupgående förändringar att föreslås gällande lärarutbildningarnas innehåll. Kursplansrevideringar kommer att ske efterhand.

Publicerad 5 september 2024.

Inrättande av en lärarutbildningsnämnd tros kunna gynna kvaliteten i lärarutbildningen, vilket även framkommit i remissvaren under förslagsprocessen där det fanns ett stort stöd för inrättandet av en lärarutbildningsnämnd.

Högskolan har tidigare samlat delar av lärarutbildningen i en institution med enskild beslutsfattare i form av prefekt, när andra delar av lärarutbildningen legat inom andra institutioner där annan prefekt varit beslutsfattare - då får man inte med den kollegiala delen som en nämnd kan hantera. Den grundläggande principen för kollegialt beslutsfattande och styrning är i nämndform, där det sitter personer med sakkompetens inom området som fattar kollektiva beslut.

Att verksamheter inom ILU placeras ut på andra institutioner handlar om den arbetsmiljöproblematik som identifieras och som måste åtgärdas. Det är alltså inte en ekonomisk fråga.

Problembilden som målas upp av externa och renommerade granskare är tydlig: högskolan kommer få problem om inte något görs och omorganiseringen anses därför vara nödvändig av både högskolestyrelsen och högskoleledningen. 

Publicerad 27 november 2024.

• Matematikdidaktik placeras organisatoriskt inom IIT med ny fysisk placering på Campus Borlänge från och med den 1 januari 2025. 
• Naturvetenskap placeras organisatoriskt inom IHOV med fysisk placering inom samma institution. 
• Bild placeras organisatoriskt inom IKS med en oförändrad fysisk placering vid Campus Falun under en övergångsperiod. Vad gäller organisatorisk hemvist inom IKS kommer denna att bestämmas på ett sätt som på bästa möjliga sätt tillgodoser bildämnets behov.
• Pedagogiskt arbete placeras organisatoriskt inom IKS med under övergångsperiod oförändrad fysisk placering på Campus Falun. 
• Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) och lärarutbildningskansliet placeras organisatoriskt inom ISLL.

Publicerad 5 september 2024.
Uppdaterad 27 november 2024.

Den kontorspolicy som beslutades i november 2023 kommer att tillämpas både vid Campus Borlänge och Campus Falun. Det innebär att medarbetare som har minst 60 procents närvaro på plats får en egen arbetsplats. Medarbetare som har 0–59 procents närvaro på plats har tillgång till lånearbetsplatser.

Läs mer om Kontorspolicy.

Publicerad 5 september 2024.

En ny organisering av lärarutbildningen har inte som syfte att minska personalstyrkan.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det även pågår ett parallellt arbete med att få Högskolan Dalarnas ekonomi i balans. Där kan åtgärder som beslutas och genomförs resultera i en övertalighet bland den personal som är involverad i lärarutbildningarna. Det är dock ett annat uppdrag och en annan process och alltså inte ett resultat av lärarutbildningens omorganisering.

Läs mer om Arbetsbrist och övertalighet.

Publicerad 5 september 2024.

Risk-och konsekvensanalyser har genomförts. Det är ett levande verktyg som ska följas upp för att till exempel fyllas på, tydliggöra vad som behöver göras och vem som är ansvarig. Det är en viktig aspekt gällande uppföljning av arbetsmiljön. Utöver det behövs uppföljning på individnivå mellan medarbetare och chef. 

Det finns ingen skyddskommitté på institutionerna, vilket gör det svårt för huvudarbetsmiljöombud att framföra medarbetarnas synpunkter och oro. Finns det en kontrollprocess för risk-och konsekvensanalyser och uppföljningen av dessa? Hur ser den kontrollprocessen i så fall ut? Hur tar man tillvara på de risk-och konsekvensanalyser som gjorts?

Närmaste chef har i ansvar att hålla risk-och konsekvensanalysen vid liv och säkerställa att uppföljning görs. Men det krävs ett samarbete mellan de som varit delaktiga i risk- och konsekvensanalyserna, inklusive skyddsombud och hr-stöd. Forum som finns behöver användas för uppföljning, till exempel arbetsplatsträffar, för att diskutera övergång till nya institutioner, åtgärder och liknande. 

Publicerad 27 november 2024.

Studentrepresentanter finns med i alla delar av processen för att säkerställa att konsekvenserna ska bli så små som möjligt. De ämnesinriktade och ämnesdidaktiska kopplingarna i utbildningarna förstärks vilket bidrar till ökad kvalitet. En matrismodell förstärker samordningen av lärarutbildningarna, vilket även det kommer att få positiva effekter för studenternas utbildningskvalitet.

Studenter som är under pågående utbildning kommer fortsätta utbilda sig vid det campus som angavs då de skickade in sin ansökan.

För framtida studenter kommer kurser inom lärarutbildningarna att ges vid både Campus Borlänge och Campus Falun, tydlig information kommer ges till studenten inför ansökan.

Publicerad 5 september 2024.

Den interimistiska lärarutbildningsnämnden kommer få i uppdrag att hantera översyn och förslag till åtgärder gällande pedagogiskt arbetes omfattning och innehåll på grundnivå, då nämnden och dess utskott kommer ha kompetens och sakkunnighet i frågan.

Publicerad 27 november 2024.

Det är i dagsläget inga beslut fattade vad gäller eventuell avveckling av ämnet bild. 

Publicerad 5 september 2024.
Uppdaterad 27 november 2024.

Utredningen pekar på att det är pedagogiskt arbete på grundnivå som har blivit för utbredd och som måste ses över. Ledningen ser inga problem med att fortsätta med det framgångsrika arbete som görs gällande forskarämnet pedagogiskt arbete.

Publicerad 527 november 2024.

Att gå från akademier till institutioner var en nödvändig åtgärd för att få ihop forskning och utbildning. Högskolan Dalarna har precis haft en granskning från UKÄ som ser väldigt positivt på att högskolan gjorde den förändringen. Sen föll det inte så väl ut institutionen för lärarutbildning. Arbetsmiljöproblemen som identifierats fanns redan i den akademin och tyvärr har vi inte lyckats åtgärda det.  Ett avgörande problem har varit och är den stora chefsomsättningen.

Den interimistiska lärarutbildningsnämnden behöver sammanföra och inrätta mötesforum som handlar om till exempel programråd och ämnesmöten, där de akademiska kvalitetsdrivande diskussionerna sker – alltså formalisera dem. Då behöver nämnden spänna över flera institutioner -eftersom vi redan idag har ämnen på olika institutioner, och ha mandat för att kalla och sammanföra personer för de kvalitetsdrivande diskussionerna. Mycket ligger på den interimistiska nämnden att formalisera och organisera det – då det är där det akademiska kvalitetsarbetet ska ske, inte på avdelningar.   

Publicerad 27 november 2024.