Operativt och verksamhetsnära kvalitetsarbete (pelare 2)

Här kan du läsa om operativt och verksamhetsnära kvalitetsarbete som är pelare 2 i högskolans kvalitetssystem.

Kvalitetsansvar

Kvalitetsansvaret är en gemensam angelägenhet för högskolans medarbetare och studenter. Detta innebär att var och en i den löpande verksamheten har ett ansvar för att bidra till att säkerställa och utveckla kvaliteten. Det finns en stark koppling till det uppdrag och den roll man har som medarbetare eller student.

Exempel på roller som är mycket centrala för säkerställandet och utvecklandet av det operativa och kontinuerliga kvalitetsarbetet i den löpande verksamheten:

  • kursansvarig
  • examinator
  • programansvarig
  • ämnesansvarig
  • studierektor för forskarutbildning
  • student- och studentkårsrepresentanter
  • linjechefer.

Ansvar för kvalitetssäkring och forskningsanknytning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå finns beskrivet i "Regler för kvalitetskrav: ansvar och kontinuerlig uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå" samt "Forskningsanknytning av utbildning vid Högskolan Dalarna". Terminsvisa dialoger mellan institutionernas ledningsråd och dekan – kvalitetsdialog – syftar till att ge stöd till detta kontinuerliga kvalitetsarbete. Resultatet av dialogmötena ska vara en del av det underlag som institutionen sedan använder inför upprättande av kommande verksamhetsplan/verksamhetsberättelse.

Regler för inrättande och nedläggning av ämne, huvudområde, yrkesexamen och utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå (pdf)

Policy för systematiskt kvalitetsarbete (pdf)

Regler för kvalitetskrav: ansvar och kontinuerlig uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (pdf)

Forskningsanknytning av utbildning vid Högskolan Dalarna (pdf)

Kompetensförsörjningsplaner

Genom upprättade och kontinuerligt reviderade kompetensförsörjningsplaner ska institutionens behov av nyrekryteringar samt kompetensutvecklingsinsatser fångas upp som ett sätt som ska säkerställa att lärarna kan upprätthålla och vidareutveckla sin vetenskapliga och pedagogiska kompetens. Kompetensförsörjningsplanerna ska på sikt inkluderas i inriktnings-VP.

Strategisk kompetensförsörjning

Tjänsteplanering

Tjänsteplanering sker i enlighet med arbetstidsavtalet gällande från 2024, i vilket schablontilldelning av forsknings- och kompetensutvecklingstid används i högre utsträckning än tidigare.

  • Avdelningschefer ansvarar för tjänsteplanering och uppföljning därav. Vid planering och bemanning av kurstillfällen ansvarar avdelningschef i samråd med ämnesansvarig för att en tillräckligt stor andel lärare med ämnes- och metodkunskaper (disputerade/doktorander) relevanta för kursens innehåll deltar i kursen.
  • Examinator och kursansvarig säkerställer att kursens upplägg, innehåll och examinationsformer sker på ett sådant sätt att kursen kan bedrivas med hög kvalitet.
  • Ämnesansvarig ansvarar för att, i samverkan med övriga lärare i ämneskollegiet och programansvariga, samordna kvalitetsarbetet inom ämnet, bereda kursplaner, säkerställa progressionen mot examensmålen i ämnets utbildningar på samtliga aktuella nivåer, verka för att tillräcklig lärarkompetens finns och säkerställa att forskningsverksamhet finns för att genomföra utbildningen inom ämnet samt för forskningsanknytning av de kurser, huvudområden, yrkesexamina och utbildningsprogram som ämnet ansvarar för.

Beslut institutionernas interna organisation (gäller från 1 januari 2025) (pdf)

Handläggningsordning för planering av lärares arbetstid vid Högskolan Dalarna (länk kommer)

Kurs- och programanalys

Kontinuerlig uppföljning av kurs- och programverksamheten är för Högskolan Dalarna en central kvalitetsstödjande aktivitet. Kurs- och programanalyser ska genomföras på alla pågående och/eller avslutade kurser och program vid högskolan för att ge alla studenter på alla nivåer möjlighet att utöva inflytande över utbildningen. Målsättningen med kurs- och programanalyser vid högskolan är att de ska bidra till att utbildningarna genomgår en medveten och systematisk förbättring och utveckling med utgångspunkt i studentens lärande och utveckling samt stärka studenternas inflytande, engagemang och ansvar för det egna lärandet.

Examinator ansvarar för att för att det genomförs en kursanalys. Vid minst ett tillfälle per kurs ska studenter ges möjlighet att lämna synpunkter anonymt (kursvärdering). Kursanalysen ska delges studenterna i kursen samt göras tillgänglig för andra intressenter. Ämnesansvarig ansvarar för att kursanalyserna följs upp av ämnets och programmets lärarkollegium. 

Programansvarig ansvarar för att det årligen genomförs en programanalys. Vid minst ett tillfälle per år ska studenter ges möjlighet att lämna synpunkter anonymt (programvärdering). Därutöver får programansvarig välja de mest ändamålsenliga metoderna för insamling av studenternas synpunkter. Programanalysen ska delges programmets intressenter. Programansvarig ansvarar för att programanalyserna följs upp av programmets lärarkollegium företrädesvis vid programmöten eller vid behov ämnesmöten.

Ämnesansvariga och programansvariga ska terminsvis rapportera till institutionens ledningsråd vilka kurs- och programanalyser som genomförts och vilka åtgärder som vidtagits och planeras. Institutionens ledningsråd ska sedan terminsvis via ämnesansvarigs / programansvarigs rapport följa upp att genomförande av kurs- och programanalyser har möjliggjorts. Utifrån de samlade kurs- och programanalyserna ska övergripande utvecklingsområden identifieras. Inom ramen för verksamhetscykeln ska institutionen tilldela resurser för att möjliggöra förbättringsåtgärder.

Mer om genomförande av kursanalys 

Regler för kvalitetskrav: ansvar och kontinuerlig uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (pdf)

Systematiskt arbetsmiljöarbete, kompetensutveckling, kompetensförsörjning

Flera delar av Högskolan Dalarnas systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) utgör även kvalitetsstödjande aktiviteter. Generellt är SAM-arbetet strukturerat utifrån de fyra faserna:

  • undersöka
  • riskbedöma
  • åtgärda
  • följa upp.

Respektive chef med arbetsmiljöansvar ansvarar för att ovanstående genomförs årligen. Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet sker en medarbetarenkät där bland annat frågor om arbetsbelastning, delaktighet, ansvar, krav och kompetens ställs. Svaren analyseras och åtgärder sätts vid behov in. Ansvar för detta vilar på respektive chef med arbetsmiljöansvar.

Respektive chef med delegerat arbetsmiljöansvar erbjuder årligen medarbetarsamtal för sina medarbetare. Medarbetarsamtalet har två huvudsakliga syften: dels undersöka arbetsmiljön och identifiera och förebygga eventuella brister, dels planera för och följa upp medarbetarens kompetensbehov och utveckling. Vid medarbetarsamtalet summeras en individuell utvecklingsplan för respektive medarbetare i en samtalsmall, och samtalet ska utgå från riktlinjer för medarbetarsamtal. Här finns möjlighet att föra samtal och planera för respektive medarbetares kompetensutveckling.

Mer om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) på Högskolan Dalarna

Medarbetarsamtal

Seminarieverksamhet och kollegiala forum

Kvalitetsstödjande aktiviteter för det operativa och kontinuerliga kvalitetsarbetet sker i stor utsträckning också via olika kollegiala forum. Utformandet av dessa skiljer sig åt, dels beroende på ämnestradition, dels vilken institutionsstruktur som finns för utbildnings- och forskningsverksamheten. Samtliga lärare vid högskolan har tid för kompetensutveckling i sin tjänst. Kompetensutvecklingen kan omfatta utveckling av pedagogisk skicklighet, språkfärdighet, samverkan med omgivande samhälle, ledningskompetens eller annan kompetensutveckling inom ramen för medarbetarskapet.

Vid högskolans samtliga institutioner bedrivs seminarieverksamhet där doktorander, disputerade och seniora forskare bidrar som granskare och diskussionspartners. Inom seminarieverksamheten granskas och diskuteras bland annat forskningsplaner, manus, ramberättelser, rapporter och ansökningar om extern finansiering.

Mer om kompetensutveckling för dig som undervisar

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan Dalarna (pdf)

Forsknings- och forskaretik

För att systematiskt säkerställa genomgående god etisk praxis i verksamheten finns vid högskolan Forskningsetiska rådet (FER) som har en rådgivande funktion i högskoleövergripande frågor som rör forsknings- och forskaretik. Rådet lämnar forskningsetiska utlåtanden avseende självständiga studentarbeten på grundnivå och avancerad nivå, samt lämnar forskningsetiska utlåtanden avseende forskningsprojekt som faller utanför lag men som är i behov av en etisk bedömning. 

Forskande lärare ansvarar för sitt projekts forskningsdata och hanteringen av denna. Forskningsdatastödet DAU (Data Access Unit) är en del av det gemensamma verksamhetsstödet och ger stöd till forskande lärares upprättande av datahanteringsplaner, högskolans dataskyddsombud ger råd i hantering av personuppgifter.

Mer om Forskningsetiska rådet (FER)

Arbetsordning för centrala nämnder och råd (pdf)

Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (riksdagen.se)

Handläggningsordning för hantering av oredlighet i forskning samt avvikelser från god forskningssed (pdf)

Senast granskad:
Senast granskad: